Efter lång väntan var det så äntligen dags för konsert! Och vilken dag det blev att åka på den då?!! Kändes så bra att kunna fira att maken kommer få behålla jobbet och vår lilla bilfabrik tuffar på några år till. Heja Müller! Och om någon tvivlade på att det nu kavlas upp ärmarna för att köra full fart framåt igen så behöver ni inte tvivla längre, det behövs ingen näsvis norrländska stå och säga det är ju det vi velat få göra nu i över ett års tid!
Åter till Depeche Mode. 80- till mitten på 90-talet var de mina och brorsans husgudar. Och det är ju mycket för den musiken de lirade då vi åker på deras konserter. Därför blev det lite av en besvikelse igår när de poppat till sina gamla godingar. Pop och synt gifter sig inte så där jättebra kan jag meddela....... Sedan tyckte jag sågaren, David Gahan överlät alldeles för mycket sång till publiken. Eller som brorsan sa, han borde bara få 75% av gaget då han inte sjöng för mer... Lite mer syntspelande hade heller inte skadat samt några fler av deras största hits borde ha varit med.
Till förband hade de gruppen Nitzer Ebb. Lite röjiga så där men inte direkt någon publikuppvärmning inför en konsert om jag får säga min mening, även om de varit förband förr till DM.
Själva konserten kom inte igång riktigt förrän efter ca 1 timme och 15 minuter då i princip hela Skandinavium stod upp och sjöng med. Då var det riktiga DM som stod där, precis så som jag vill höra och se dem. Om det var värt dryga 500 kr/biljetten.. Njaae, men känslan och minnet kanske väger upp det om något år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar