Å ännu mer snö...

.. fyyyy bubblans! Jag vill INTE ha mer snö. Inte denna veckan i alla fall. Ska ju åka kors över hela stan för att komma till VFUn och jag vill INTE fastna där. Eller på väg dit/ifrån.
Tom har varit och hämtat min fars bil hos mamma så vi har två bilar denna veckan. Den var som en igensnöad igloo. Far hade inte använt den på drygt en vecka innan han ramla och så har den ju stått en vecka efter olyckan.. Och så denna snön på den nu då som kommer idag.. Det ska vara en sjögrön bil därunder någonstans..
Men, Ida är glad. Hon älskar snön. Å det gör jag med egentligen. Innerst inne. När jag inte behöver skotta den eller gräva fram bilar under den.

Jobbhelg.

Som fattig student vill man ju gärna jobba och tjäna lite pengar så man kan unna sig något litet ibland åtminstone. Därför var det med stor sorg jag fick lov att tacka nej till jobb både måndag och tisdag följande vecka. Vi går ju ut på VFU i veckan och då gäller närvaroplikt. Jobbet ska ha inventering och jag vet det låter knäppt men jag gillar att inventera.... Men, jag inser både mina egna begränsningar samt att jag faktiskt inte kan vara på olika ställen samtidigt. I VFU-boken står det ju vi måste närvara vid ett planeringsmöte varje period vi är ute och imorgon har de det på "min" förskola så...

Dock har jag jobbat i helgen. Och vet du vad?? Jag köpte inte något! :-D Ville men höll mig. Ja, lite stolt över mig är jag allt.. Nu får jag dock lida för jobbandet då jag ligger lite efter med läsningen men det får det vara värt. Mycket i denna kursen känns väldigt logiskt för mig som förälder och att läsa högt är inget jag direkt behöver öva mig på efter alla timmar med högläsning, sjungande och ramsor.

Högt blodsocker

Usch, det är verkligen inget kul att åka och hälsa på pappsen i hans sjukhus säng. Han ser så ynklig ut och är smått förvirrad. Inget stämmer för honom. Mattiderna är helt fel utifrån hans normala liv. Gubben i sängen brevid snarkar som en hel timmerdragare och pratar som attan i sömnen. Och så är hans blodsocker skyhögt. Normalt ska han ligga mellan 4-8 ungefär men igår hade han legat på över 30... Nu ligger han ju på en ortopedisk avdelning så de har inte stenkoll på detta med insulin och dyl. Så när pappa ber dem höja dosen så vägrar de. Inte ens när de själva ser skyhöga siffror tillkallar de en läkare för att se om de kan höja utan det fick pappa göra själv igår. Han mår skit där inne.
Men! igår hade han gått från sin säng till toaletten och sedan tillbaka, en promenad på en sisådär 50-55 steg. Inte illa måste jag säga. Men ont hade det gjort sa han..

Och medan farsgubben ligger inne på sjukan med bruten lårbenshals så har svärmor lyckats få högt blodtryck och sjukskriven för det.. Visserligen bara veckan ut men ändå. En olycka kommer sällan ensam säger de ju..

Engelsk artikel

Ska alldeles strax sätta ögonen på min artikel jag valde ut för att läsa. Den verkade intressant men såg tyvärr ut att vara lite äldre och kanske därför lite unuptodate..
Tycker annars det är en sjujäklans massa uppgifter som de vill vi ska göra på denna kursen. Läsa artiklar och referera dem, på vår första vfu-vecka så har vi inte mindre än 8 uppgifter att göra. (för min del kanske inte så värst farligt då jag är på samma ställe igen men de som av olika anledningar har bytt och är helt okända för barnen i gruppen??) En av uppgifterna är att intervjua ett barn. Det ska bli kanonspännande att få göra men rent praktiskt? Hur ska vi kunna spela in det är tanken? Med vad?
Jaja, det löser sig nog men det är aningen stressande att ha så många uppgifter när man helst bara vill få återbekanta sig med barnen för att de sedan inför de tre andra veckorna öppna sig så pass mycket att man får ut det mesta då i de uppgifterna vi har att göra då.
Engelska artikeln var det ja......

Depeche Mode

Efter lång väntan var det så äntligen dags för konsert! Och vilken dag det blev att åka på den då?!! Kändes så bra att kunna fira att maken kommer få behålla jobbet och vår lilla bilfabrik tuffar på några år till. Heja Müller! Och om någon tvivlade på att det nu kavlas upp ärmarna för att köra full fart framåt igen så behöver ni inte tvivla längre, det behövs ingen näsvis norrländska stå och säga det är ju det vi velat få göra nu i över ett års tid!

Åter till Depeche Mode. 80- till mitten på 90-talet var de mina och brorsans husgudar. Och det är ju mycket för den musiken de lirade då vi åker på deras konserter. Därför blev det lite av en besvikelse igår när de poppat till sina gamla godingar. Pop och synt gifter sig inte så där jättebra kan jag meddela....... Sedan tyckte jag sågaren, David Gahan överlät alldeles för mycket sång till publiken. Eller som brorsan sa, han borde bara få 75% av gaget då han inte sjöng för mer... Lite mer syntspelande hade heller inte skadat samt några fler av deras största hits borde ha varit med.
Till förband hade de gruppen Nitzer Ebb. Lite röjiga så där men inte direkt någon publikuppvärmning inför en konsert om jag får säga min mening, även om de varit förband förr till DM.
Själva konserten kom inte igång riktigt förrän efter ca 1 timme och 15 minuter då i princip hela Skandinavium stod upp och sjöng med. Då var det riktiga DM som stod där, precis så som jag vill höra och se dem. Om det var värt dryga 500 kr/biljetten.. Njaae, men känslan och minnet kanske väger upp det om något år.

Att förstå barns tankar

..av E Doverborg och I Pramling Samuelsson läser jag just nu. Riktigt intressant bok men tyvärr glider mina tankar iväg till min pappa istället. Som förälder är många saker dessutom ganska så självklara. Meningsfullheten med det som de lär sig, säg den föräldern som inte näst intill fått fnatt på alla "varför" barnen ställer under en dag.
I fredags hade jag "mattelektion" med Ida. Vi bakade och grejade en himlans massa. Badade choklad muffins som vi gjorde om till kärleksmums, en apelsinsockerkaka och chokladbollar. Sedan gjorde maken en apelsinkladdkaka också. Mycket räknade och duskussioner. På min fråga vad hon lärt sig svara hon.
"Hur mycket en deciliter är. Och att jag INTE ska stoppa ned fingrarna i bunken när elvispen är igång för du kapar den av dem" Nu var det inte så att hon ens försökte göra det utan jag bara påminde om att man inte ska göra det. Sedan fråga jag om detta med att smälta smör på spisen. Och här blev jag så stolt att det gick in för svaret blev;
" Alltid ha lock brevid och aldrig lämna spisen och om det börjar brinna så absolut INTE ta vatten på utan kväva elden med locket."
Nog för det är viktigt för oss vuxna att försöka förstå hur barnen tänker men det är minst lika viktigt att tala så barnen har en chans att förstå vad vi vuxna tänker.

En annan favorit..

Denna låten kan jag aldrig lyssna på utan att gråta men den är sååå vacker!
Älskar dig pappa, är inte redo att lägga dig invid pilen ännu.

Depeche Mode

På tisdag är det äntligen dags. Kändes som en evighet när vi beställde och köpte biljetterna till det var konsertdags men på tisdag smäller det. Kommer nog vara lite ofokucerad på skolan men det får det helt enkelt vara värt. Ett av mina absoluta favoriter ska ju spela. Sist jag såg dem live gick jag på gymnasiet, å det är ju typ 100 år sedan så.. Har lyssnat på dem en del nu senaste dagarna och jag bara måste säga att Somebody är f*n den bästa balladen med dem.

Svär en låååång ramsa

Jävlagubbjävel! Så sa jag igår efter jag lagt på luren med maken. Strax innan hade min mamma ringt på mobilen men jag höll på att försöka backa in bilen från en uruselt taskigt plogad väg så jag svara inte.
Vad som hänt??
Min käre lilla pappa hade gått ut på sin dagliga promenad och halkat omkull och brutit lårbenet. *suck* Ambulans och en smått hysterisk mamma (som inte var med på promenaden utan fick ett samtal från en herre som hittat pappa) Själv hade jag en ganska hysterisk dag där jag redan kl 11 hade hunnit röja upp i huset, kört maken och Ida till skridskon, storhandlat mat, hämtat kråkan igen för att snabbt hem och få henne ombytt och iväg på kalas.. Där mitt i allt fick jag helt enkelt släppa allt. Klockan var 11.30 ca och jag skulle kl 15 ha huset fullt med goa vänner... Oduschad, matkassar överallt, en oombytt dotter, odammsuget, omoppat och en pappa på väg med ambulans till Uddevalla sjukhus. Och kvar i ishallen stod Tom och sålde fika för skridskoföreningen och jag hade lovat hämta honom..
Jävlagubbjävel. En olycka kommer aldrig lämpligt men detta tog, för mig, priset. Mammas granne gick över när jag ringde dem och berätta vad som hänt, tar ju en sväng innan jag hinner ned i och med jag hade liiite att styra upp innan jag kunde kasta mig iväg. (vilket jag gjorde 8 minuter efter Tom ringt och jag då stod ute fortfarande med tunga kassar och väntade på att Ida skulle låsa upp) Tom fick gå hem, vilket inte var så farligt då det ju var strålande sol. Ida kom iväg på kalaset. Jag körde med tårarna rinnandes ned till mamma medan jag snacka med Linda i tfn (taack vännen, du är verkligen bäst!) Väl nere hos mamma fick jag torka tårarna och spotta upp mig, det funkar dåligt med två gråtande i situationen. Styrde upp allt som skulle med till sjukhuset och så åkte vi. Ca 1,5 timme efter ambulansen gått från olycksplasten var vi på akuten. Då hittade de inte pappa utan sa han inte kommit in ännu... Men då blev jag förbannad och då hittade de honom allt. Å där låg han, liten och ynklig trots sina 1,85. Men jag måste säga de är verkligen duktiga på akuten i Uddevalla! Mjuka och trevliga. Och vi hade tur från det han kom in tills han var på avdelningen tog det 3 tim 45 minuter. Och då både röntgades han och en massa olika prover togs innan. Nu är min far diabetiker av typ 1så insulin och mat är viktiga delar som både jag och mamma frågade efter, tjatade och bad om. Pappas insulinkänningar är inget att leka med och vi var båda oroliga för att en sådan var förestående när det närmade och passerade hans mat tid. Sedan hade han fruktansvärt ont också.
Jag hade fått tag på brorsan, som bor i Göteborg, som skulle komma så fort han kunde. Kände hur det kom sms att han ringt men kunde ju inte ringa då mottagningen var usel. (och det satt skyltar man inte skulle ha mobiler på, vilket de ju egentligen konstaterat inte har någon betydelse men men..) Fick dock ringt honom vid 14-tiden och stämt av läget och då visste vi vad som var brutet, vart pappa skulle ligga och att operationen skulle vara i morgon (läs idag)
Strax efter 16 var vi uppe på avdelningen och vid 16.30 lämnade mamma och jag honom där. Då väntade han på mat (efter att de kollat blodsockret så insåg vi det inte var någon panik då värdena var fina) Efter maten skulle det bli sterilduschande för hans del inför operationen.
Fick tag på brorsan i bilen på väg hemåt och då var han på väg uppåt. Tog med mig mamma hem och möttes av ett fullt hus med goa vänner. Många kramar och tröstande ord. Brorsan kom senare efter han varit hos pappa och hämtade mamma.

Till saken hör egentligen att han gjorde typ samma vurpa förra året. Men då slog han i axeln. Och då vägrade han att söka läkarvård. Därav kom mina hårda ord, jävlagubbjävel. Då pluggade jag heltid på en kurs på HV, jobbade deltid, hade mitt eget hus där vi renoverade en gammal toalett om till duschrum och fick även ta hand om mina föräldrar. Jag kände igår att jag ORKAR inte den pärsen en gång till. Nu blir det dock annorlunda, sköterskan på avdelningen sa de skickar inte hem honom förrän han kan ta sig upp ur sängen och gå på toaletten själv. En till två veckor sa de vi skulle räkna med att han blir kvar där. Skönt för mamma att slippa gå och höra hur ont han har och jobbigt allt är dagarna i ända som det var förra året. Och sedan blir hon inte så låst hemma som hon var då. Då fick hon göra ALLT åt honom. Det slipper hon nu.

Ja, det är inte lätt med gamla föräldrar. Speciellt inte när de inte lyssnar på en trots man ringer och säger "gå inte ut, det är snorhalt" och de ändå gör det. *mutter*
Jävlagubbjävel, lyssna på mig någon gång!!

Givande workshop

Onsdagen bjöd på en givande workshop där det mesta gick ut på att våga, våga kasta sig ut i det okända. Petra och Annlouise läste en saga som de gjorde levande genom att vara karaktärerna det handlade om. Sedan fick vi spinna vidare på sagan och just den övningen slutade med att jag, Ella och Marie gestaltade ett slut. En saga slutar inte bara för att författaren till den säger så, den lever vidare i barns (och vuxnas) huvud om vi tillåter det. Vi gjorde sedan, räkneramsor, sånger med skriftoch taluppfattning mm. Och så gick vi igenom uppgiften som sedan är examinerande. Är, som väl är, i en grupp där det verkar som alla kan och vill bjuda på sig så jag tror vi kommer ha riktigt roligt under denna tiden.
Eftermiddagen la vi några timmar på att samtala om hur vi ville göra arbetet och alla bubblade i princip av ideer. Både loggboken och själva gestaltande delen är igång.

Nu väntar strax den första matematikföreläsningen av tre.

Orkar bara inte..

Usch, energin har tagit totalt slut för tillfället. Kroppen skriker ut STOOOOOPP men jag kör på. Vet hur det troligen kommer sluta, har varit där en gång innan och vill aldrig dit en gång till. Men hur gör man när allt snurrar på i 180? Jo, jag vet jag sätter skyhöga krav på både mig och min omgivning. (mest på mig själv men..)
Idag borde jag egentligen både dammsuga och köra en eller två maskiner tvätt. Men jag orkar bara inte. Jag borde byta julgardinerna till mer "vanliga", fixa kalaspresent till lillhönans kompis kalas på lördag. Borde verkligen träna för snart passar inga kläder alls längre. Borde även ta mig i kragen och åka till mina föräldrar och bara spela kort med mamma lite så hon får något annat gjort än bara sy och sticka massor till barnbarnen. (vilket hon visserligen älskar men ändå..) Föräldrar ja, inget kul alls att ha äldre föräldrar när det är sådant här skitväglag. Ringde dem igår och sa att nu håller ni er inne! Det är snorhalt ute. Men se, pappa skulle till läkaren. *suck* Nu är det ju ett år sedan han stöp som en fura i en insulinkänning då han var ute själv. Han är fortfarande inte bra i armen som han troligen knäckte på ett eller ett par ställen eller om det bara var nyckelbenet som tog smällen. Ingen som vet då gubbf*n vägrade åka in tll sjukhuset. 4 månader fick jag köra skytteltrafik för att ta hand om dem, plugga, jobba och ta hand om hus och hem.
Nåväl, mamma har inte ringt så han klarade sig nog bra denna gången. Men jag borde ändå ta och åka och umgås med dem lite.

Brevid mig stirrar nu en dammråtta på mig. Tror ni den är borta i morgon om jag blundar? Eller ska jag ställa ned en vattenskål så den växer sig ännu större och kanske hittar ut själv genom dörren?

Ny kursstart.

Lagom hinner man få ned takten på hjärtat när det återigen är dags för en ny kursstart. Ingen vila eller ro här inte. Men inte klagar jag inte.. Eller jo, lite gör jag nog det. Tycker det är urdåligt att högskolan ska ha ny terminsstart i mitten av januari.. Varför inte köra samma tid som övriga skolor?

Nya kursen då. Den heter BMA, barnet i matematiken och skriftspråkets värld. Om lillkråkan tyckte det var kasst man fick läsa så himla mycket (som hon sa när jag plugga inför tentan) så var hon dessto mer imponerad idag då jag läste två barnböcker. Bu och Bä i blåsväder samt Elsa Beskows Den nyfikne abborren. Funderar bara på om abborren är så bra, beror ju på tanken varför vi ska läsa den. Det är mycket text och på lite svår svenska, inget som barnen på "min" förskola skulle gilla direkt.. Inte ens min brorson gillade den, och han fixar ändå språket..

Idag kom också de böcker jag beställt. Fy bubblans för alla dessa dyyyra böcker vi måste ha. Att låna funkar ju inte när vi är så många som behöver samma. Dock verkar många av böckerna vara intressanta så...

Det blev även nya studiegrupper. Vilket var både kul och lite vemodigt. 4 nya vänner att lära känna och lära sig samspela med. Alltid lika intressant.
Har också lärt mig idag att forskare kring litteratur är inget för mig. Maj har gjort ett digert jobb och jag är mäkta imponerad men, nää jag vill kunna läsa en bok utan den konstanta analytiska.

När jag kom och hämtade lillkråkan idag hade hon just klätt av sig alla utekläderna så jag var inte alls populär. Men med löfte om att leka fågel, fisk eller mitt emellan så fick jag även med henne hem. Funderade en hel del medan vi lekte hur min matematiska uppgift skulle kunna genomföras och lämpligt nog insåg jag att vi kommer till förskolan den 1/3.. Dock seglade jag visst iväg för långt i mina tankar för jag missade att lillkråkan hittade nyckel (som egentligen var en tändsticksask) och gömt om den och hon nu otåligt väntade på att få leda mig till att kanske finna den. Inte lätt alla gånger att vara heltidsstuderande småbarnsmamma.

Saab Support Convoy 20100117

Vaknade till efter småslummrande vid 9 i morse. 9.20 gick jag upp och kom på att idag skulle det supportas Saab. Maken stod och fixade gröt och färskpressad apelsinjuice med äpple i. Lillkråkan spelade ps2 och var så där typiskt tonårig... Med andra ord, inget var bra. Men som nästan alltid så efter avslutad frukost var alla goa och glada igen.

Vid 11-tiden började vi klä på oss och åkte ned till Saabmuseet. Oj vad bilar det var redan vid 11.30 där?!! Just som vi kom fram till det lilla torget framför museet kom 4 maskerade bilar inrullandes. Ut klev 3 kollegor till maken och då upptäckte vi även att det stod en omaskerad där. Jag har sagt det förr och jag måste säga det igen, vilken läcker bil!! Vi fick ju provåka en förra veckan som maken hade hem och testade något på. (jag fattar ju inte hälften av hans språk när han kör igång att tala bil...)

Många kollegor till maken kom och det blev många goa skratt, trots att anledningen man sågs inte var det allra roligaste. Inne på museet såg vi pärlan, ursaaben. Tänk att den bilen var starten på vad som nu är anledningen till varför vi kämpar emot så med näbbar och klor. Mötte även en del kursare och så lilla Erica. :-) (bra du dock klädde på dig mer till när vi var uppe på Saab för uj vad kallt det var!!)

Vid 13 skulle konvojen gå, vid 13.40 stod vi fortfarande kvar på parkeringen utan att ens se det rörde sig.. Då öppnade de så man kunde köra ut bakvägen med och möta upp konvojen efter rondellen upp mot Swedenborg. Vi hade satt dekaler med budskapet "Save Saab" och "Saab Convoy"på rutorna inne i bilen och det var många som gjorde tummen upp längs vägen till oss. Kul! Helt otroligt många bilar var med och när vi kom fram till Saab både mötte vi många som gav upp pga bilmängderna och de som ståndaktigt var kvar. Mötte många nära vänner och sprang även på en fd granne som var där på uppdrag med kranbilen från brandkåren som Ttela ville fota ifrån. Kan nog få se grymma bilder i morgondagens tidning. Under de 5-8 minutrarna jag snacka me fd grannen kom det inte mindre än 6 olika tidningar och dansk tv som ville få åka upp för att få bra bilder de med...

Trots riktigt varma kläder så frös vi och vid 15 tiden gav vi upp och åkte hemåt. Genomfrusna men riktigt varma inifrån av det otroliga stödet vi sett dels här i Trollhättan men även från olika bilder och intervjuer på de övriga 35 ställena konvojen genomfördes..

Nu ska jag nynna lite till på nyaste favoritlåten "Gm-visan" och sedan är det dags att sova för i morgon startar en ny termin. (vill du också höra gm-visan? Googla på den och hör via srs webbradio)

Mr Bean

.. är det just nu på tvn. Lillkråkan älskar att se det och maken sitter med och fnissar. Själv tycker jag det är så pinsamt och jobbigt att se så jag låter bli. Har kikat lite runt efter hur alla mår så här dagen efter salstentan och de flesta verkar både må och känna sig väl till mods. Igår lovade jag maken att om jag blev godkänd så blir det en ny tatuering. Vet på ett så när hur den ska se ut och kommer bli klockren! Nu vet jag dock inte om han hoppas på jag klarat mig eller kuggat.. ;-)

Tenta och såld litteratur

Jaha, då var första salstentan gjord. Fick väl först nästan hjärtstillestånd när jag såg det bara var två frågor på fyra timmar. Men när jag väl samlat mig från den chocken så kom allt orden och tankarna på hur jag kunde lägga upp det. Men usch vad man är bortskämd med datorerna i sitt arbetssätt. Skrev och skrev och så kom jag på att oj det borde jag ju ha med och då kunde jag ju inte få in det där jag ville utan att i så fall sudda mängder.. *suck* Men, jag var ändå rätt nöjd när jag lämnade in. Efter avslutad tenta var vi några som samlades och gick till O'Learys för att käka och dricka lite gott. Kul att såpass många hängde med. För egen del så blev det dock en tidig kväll då jag var helt slut efter tentan. Anspänningen var tuff verkligen. Har inte riktigt hajjat det där innan när kompisar sagt de är sååå trötta efter en tenta. Men det ÄR något helt annat än att skriva ett prov. Klockan 21.15 ungefär sov jag sött i soffan och vaknade där kl 23... På en fredag.

I torsdag just innan vi skulle ha vår redovisning ringde en tjej och ville köpa all min gamla litteratur från när jag läste barn och ungdomspsykologi. *tjoohoo* Enda var att hon ville ha det i samma dag och jag var redan i skolan utan bil..... Men supergoa maken fixade detta och jag blev 1000 rikare. (aldrig fel för en fattig student att få igen lite cash)

Idag ska vi ha lite kalas för maken som fyllt år i veckan. Jag borde egentligen dammsuga och moppa medan han och lillkråkan är på skridskoträning men.. Gårdagen tar ut sin rätt även idag. Efter kalasandet sedan ska jag dock kika på det som ska va läst till nästa vecka. på måndag startar ju nästa kurs, barnet i matematiken och skriftspråketsvärld. Ska bli intressant.

Godkänd redovisning

Ja! Det var ju gott att veta även den blev godkänd. Då är det "bara" tentan kvar i morgon i denna kursen sedan är det ny kurs på måndag som gäller. Summering av denna kursen.. Tja, ett viktigt ämne som jag personligen kan tycka ibland är lite att göra en höna av en fjäder. Jag kan tycka att det visserligen kan befästa sterotypa könsroller inom viss litteratur för barnen men samtidigt så tror jag de mer ser på sin närmiljö så som hem och nära vänner mer hur de lever än hur en sagobok speglar verkligheten. Jag kom att tänka på en sak min dotters pedagoger berätta för mig då hon var 3 år och de påminde henne om att de skulle göra en bilderbok med bilder som gjorde henne glad/trygg när hon var på förskolan. Dessa bilder kunde vara bilder på oss föräldrar, husdjuret hemma, snutten eller ja.. Ni förstår nog vad de ville ha på bilderna. Vi missade helt att göra en sån "bok" när hon började på förskolan av olika skäl men efter sommaren då hon skulle börja sitt andra år där så skulle detta göras. Kråkans närmsta pedagog var det som förde samtalet med henne och sedan berättade det för mig. Hon hade sagt detta då de höll på att göra en bok till ett helt nytt barn och då kommit på att Ida inte hade någon. (och heller aldrig behövt någon men ändå..)
-Vi kan be dina föräldrar ta med bilder också nu Ida.
Ida hade då sett lite fundersam ut och sedan lagt huvudet lite på sned och sett väldigt bekymmrad men vis ut sagt
-Fråga pappa då, mamma är så upptagen att hon kommer glömma plus att pappa nog inte säger nej vilket mamma nog kommer göra.
Brott mot stereotypen eller va tror du?
Jag tror att vikten på att bryta könsroller och mönster ligger i hur barnen ser oss vuxna göra. Just nu går det en reklam på tvn där en tjej talar om hur hennes mamma säger hon kan minsann sluta röka när som helst + att hon ju inte röker så många varje dag.. Varpå tjejen drar sin slutsats att så farligt kan de ju inte vara och tänder en ciggarett. Jag menar, ser barnen könsrollerna, de stereotypa, som norm i sina hem kan vi nog göra hur neutrala böcker vi vill, jag tror inte det är bara där tygnden behöver läggas.

Godkänd på kurs två och snart tenta i kurs tre.

Guuuud va gott det känns att kurs två blev godkänd också. Fick många kommentarer från Olle, men det tyckte jag bara gav mig mer infallsvinklar och jag hoppas det är så han vill jag ska tolka det. Hörde dock att en tjej blev underkänd pga 4-5 gramatiska fel och det tyckte jag var oerhört småaktigt av den rättande läraren för det har ju inget med innehållet i själva uppsatsen att göra. Det är trots allt bara vårt andra arbete så att kräva det ska vara perfekt?? Nä, lite humanitet va?!

Har pluggat en del nu på fm här och ska sitta en sväng till innan lillhönan ska bli hämtad på skolan. Jag var och tränade igår kväll och när jag kom hem ville hon jag skulle gosa. Tror inte det sa jag då jag körde som en tok för att verkligen få ut något av träningen nu. Får inte bli till överdrift som det blev sist men 3-4 dagar i veckan ska väl gå att få till tycker jag. Så istället för att krypa ned hos henne så lovade jag myspys idag efter skolan. Funderar på om vi ska baka något gott också, maken fyller ju trots allt år på torsdag....
Ja maken ja.. Stackarn. Stackars alla som jobbar för GM här i lilla Trollis. Man FÅR inte behandla folk så som de gör med dem. Det är inhumat på alla sätt och vis. Hålla på och bolla så här med dem.. Helsjukt ju.
Idag ska alla manifistera på Saab och på söndag går en konvoj. (är du i närheten så häng på. kl 11 vid Saab Museet)

Nähä, dags att fatta böckerna en sväng igen då.

Fullt ös; medvetslös

Vaknade totalt urlakad i morse, kände mig inte alls motiverad att gå ur sängen. Men, maten kommer inte på bordet om man ligger och drar sig så jag gick upp och vispade till pannkakor. Det är en typisk söndag frunch i det Wiklundska hemmet. Jag vispar till dem och maken steker. (blir så bra när var och en gör det som den gör bäst..)
Lagom till när alla pannkakorna var uppätna ringde telefonen. En lekkompis till kråkan. 5 minuter senare ringde det igen och ännu en lekkompis ville leka. Och maken sa att visst, det var okej medan jag påpekade jag ville ha lugn och ro för att läsa. Så han tog med alla töserna till pulkabacken. När de sedan kom hem var det 3 trötta töser som kom i luven på varann ett par gånger innan vi hunnit få fram lite som de kunde äta på och sedan komma igång att leka. Säga vad man vill men 3 tjejer är 1 för mycket när de ska lekas...

Nu har de åkt hem och då ringer min mobil och det var en kille som ville köpa vår gamla digitalbox. Kalas med några kronor in. :-) Maken gör en thaigryta och det luktar himmelskt, är rejält hungrig efter min och kråkans promenad fram och tillbaka till försäljningen av boxen.
I morgon är det först föreläsning med Paula och sedan seminarium. På kvällen sedan har jag bokat ett spinningpass och min träningskompis ska hämta mig tidigare så vi hinner ta en sol. *gott*
Livet går i 180 men jag hänger än så länge med så bara å köra på då.. ;-)

Plugg och annat stök

Vilken ångest en bok kan ge en. Jag som verkligen älskar att läsa får ont i magen bara tanken på att jag MÅSTE läsa just den där boken. Jag har inga problem att läsa engelsk litteratur sen jag bodde en sommar i England och läste en hel del men denna boken.. *ryser* Facklitteratur på engelska ÄR jobbigt och just denna.. ja jag får ångest som sagt. Men jag läser några rader här och några rader där så snart är jag väl igenom den med.

Har gjort lite annan nytta under tiden jag blängt mot boken på bordet. Bla. skottat och vikt tvätt. När jag skottat så passa jag på att städa hos kaninpojken. Han hade t.o.m frost i morrhåren idag. Men han gned sig mot min hand och vips så var de smälta och borta. Maken gav honom äpplebitar i morse och han blir helt galen då. Kastar sig över dem och ser allmänt nöjd ut. En vän till familjen här tyckte vi skulle i alla fall ta in honom i garaget när det är så här kallt men tyvärr är han ju en utekanin och att få komma in i värmen (även om vi inte har så jättevarmt i garaget) skulle göra mer skada än nytta. Kaniner har större problem i värmen på sommrarna än kylan på vintrarna.

Nu ska jag alldeles strax klä på mig riktigt varmt och hämta lillhönan från fritids. Maken lovade i ett svagt ögonblick igår (när jag inte var hemma) att hon och en kompis skulle få åka pulka i stora backen idag. Hade varit helt okej för mig om det inte varit -13 grader och småblåsigt. Men, några åk funkar ju men inte en hel timme som de bestämde igår. Jag fryser bara jag tänker på det... *brr*

When hell freezes over..

.. då blir det ungefär lika kallt som det är ute just nu. Fyttirackarns va kallt det är alltså. (här på höga berget har jag nu -13) Tur man är friluftsmänniska som är väl försedd med både termosar och riktiga skor. Annars hade promenaden ned till skolan idag INTE varit någon mysig prommis. Som extra värme hade jag ett mysigt samtal med min goa kompis på andra sidan Sverige. Det är ju annars pisstråkigt att gå själv.
Träffade Sandra och Tobias idag på skolan och vi skrev ihop (om jag får skryta) en riktigt bra analys. Spännande att höra hur och vad de andra tänkt om samma bild och text.
Hade tänkt kolla vad böckerna jag hade i våras kostade nu på bokhandeln på skolan men de gottegrisarna hade julledigt. *fnyser* Blir förhoppningsvis en skön inkomst att få sålt de böckerna då den ena var en megadyr en...

Om några timmar kommer Ida hem igen. Gud vad jag längtar efter henne nu. I fredagskväll när vi skulle sova hade hon svårt att somna och ville ligga brevid mig så Tom fick sova i hennes säng. Eller ja, brevid kanske var fel ord. Hon låg mer PÅ mig än brevid. (kanske en nackdel med luftmadrass och en viktskillnad oss mellan..) När jag nästan hade somnat frågade hon mig om jag sov..
Mmm svarade jag.
Jag kommer längta så mycket efter dig mamma sa hon då.
En annan gång hon skulle åka bort från mig sa jag till henne att vi ibland kan behöva lite semester från varandra och det påminde jag henne om nu.
Behöver du semester från mig mamma sa hon då... Vad svarar man på det?!
Nej, sa jag.. Men du behöver från mig och jag behöver ju läsa.
Ska du läsa ÄNNU mer?? Vad är det för dumma lov ni har på högskolan? Du har ju inte gjort annat än läst hela jul och nyår.. Jag tänker INTE läsa på högskolan om man inte får vara i lugn och ro med sin familj då de är lediga. (vart har hon fått det där ifrån vet jag inte men jag höll på att kissa på mig av skratt som inte fick bubbla ut inför henne)
För att byta spår lite sa jag till henne att sen kommer ju hon och farmor och farfar göra massor med roliga saker och hon inte kommer hinna sakna mig. Då la hon sin lilla hand på min kind och sa;
Jag saknar dig så fort du inte syns mamma.
Säga vad man vill men jag har lyckats ganska väl med henne tycker jag allt.
Sedan grävde hon ned sina tår i mitt lår, flätade in sina fingrar i mina och somnade med en suck. Och om några timmar är hon här hs mig igen.. LÄNGTAR!

God fortsättning på 2010!

Börjar med att önska alla läsare en god fortsättning på 2010.

Plugg, plugg och plugg har det varit för mig i mellandagarna och nyårshelgen. Nyårsafton satt jag medan övriga i familjen svischa ned för backarna i Gopshus ända fram till kl 16 med böckerna. Bara den engelska boken kvar att traggla igenom och sätta färgglada lappar i. Idag är tanken att jag ska fixa så mycket som möjligt inför träffen i morgon med min lilla grupp och vår analys av en barnbok. Har även suttit nu och letat efter nästa kurs och måste säga det är uruselt skött av HV att den inte finns att nå på disCo. 2 veckor kvar till kursstart och ännu inte någon som helst litteraturlista i syne. Dock gick jag in på förra årets kurs och kikade vilka böcker som var med då. 1 bok har vi redan sedan tidigare men 7 behövs köpas. (om nu listan är samma som förra årets men så mycket kan ju inte vara ändrat.) Gjorde en sökning på Bokus för att se priser och där kostar de 7 böckerna 1859 kr. Och leverans var minst 14 dagar.. Minst!
Schemat för kursen går att nå men det är inte det viktigaste tycker jag. Visserligen bra att ha men kurslittlistan är f*n så mycket viktigare.

Nähepp, ska väl traggla lite till på analysen då..
See you soon again. :-)