Båtliv

Nu har maken haft en vecka semester. Vad mycket enklare allt är när man är två som delar ansvaret för allt från mat till lek. Första veckan var vi sön-torsdag i båten. Torsdagen öppnade sig himlen samt att vinden blev rätt hård. Idag kom vi ut igen och det ska bli riktigt spännande att se vilken prognos som stämmer bäst..

Wii träning.

Igår fick jag för mig att pröva ett nytt spel till wiiet. EA active games. Det finns både dyra och lite billigare spel till wii och detta var ett lite billigare spel för workout. Sagt och gjort, jag slog till och köpte det och åkte hem för att testa. I min enfald trodde jag det var en liten "prova-på-före-du-kör-igång-på-riktigt" förspel typ..
Så var dock inte fallet. Det skulle fyllas i längd, vikt, ålder mm och sedan skulle en person skapas som på något vis liknade mig. När det var gjort så körde ett pass i gång. Minns inte på rak arm hur många olika övningar det var men kära nån, vad svettig jag blev! Körde först en omgång och sedan tog jag en till. Allt medan Ida hängde brevid och ville prova.. Nu tyckte jag dock inte det var ett spel som hon borde testa före jag testat.
Efter jag kört två omgångar så lovade jag henne att installera dansmattan hon fick i födelsedagspresent. "Visa mig hur jag ska göra först" bad hon och jag fick ett rejält pass träning där med.
Wii är ett bra träningsredskap och en stilla fundering fick jag igår.. Hur ska jag hinna me skolan i höst? ;-)

Fika på altan

Idag kom några goa kursare hit på fika. Vilka härliga människor jag fått äran att lära känna tack vare mitt beslut att utbilda mig. Somliga är vänner för livet, det känner jag.
Jag hade bakat bullar och en sockerkaka. Dock hade jag inte tänkt bjuda på detta då det var ett stort gäng som fick inbjudan på facebook. Men vi blev slutligen 4 st och då räckte ju bullarna och kakan ;-) Önskan var att kunna få ihop ALLA men sommartid är det lönlöst har jag lärt mig därav den skaran på fejjan. Dock så hoppas jag det blir någon mer träff innan kursstart i höst.
Det såg dock inte alltför ljust ut för vår fika i morse då regnet strilade ned. Men, solen sprack igenom och just då de kom var altanen torr och fin igen. Just innan de kom hade jag dessutom huset fullt med barn, närmare bestämt fyra. Alla leksugna och spralliga. Dock for de vidare till en annan tjej strax innan fikan så vi kunde sitta ned och samtala om ditten och datten. Härligt var det! Tack goa vänner!

Mulet väder, tung vecka..

Jaha, då lyser solen med sin frånvaro igen. Visst, regn behövs men JAG behöver sol!
Förra veckan var jobbig på många vis och veckan som kommer blir nog inte direkt lättare. Å på allt så åker maken till Tyskland för jobb i morgon å kommer åter på fredagem/kväll. Men det som inte dödar härdar sägs det?! ;-)

8 år..

Kl 10 i morse kom, som varje år nästan, jag att minnas hur det var sommaren 2002 då vattnet just gick och Ida började sin entrefärd. Eller ja, den hade hon väl egentligen börjat långt tidigare men det var då det gick upp för mig att föda barn gör ont.
Efter att ha fått vända henne i magen en gång då hon vänt sig ned i säte två veckor tidigare trodde jag att det inte skulle vara någon större smärta. Alla sa ju att vända skulle göra jätteont men se, det gjorde det ju inte.
Någonstans runt kl 10 på måndagsförmiddagen var jag nere på toaletten (det var en lång sträcka att gå/rusa som gravid...) jag gick upp igen och la mig just ned då ett högt *PLOPP* hördes. Av någon anledning ställde jag mig upp igen och kollade under sängen. När jag inget såg där så stod jag upp en stund och kände det rann längs ena benet. "Nämen, " sa jag högt för mig själv "jag var ju nyss på toan.." Sen kände jag hur hela underlivet liksom gick i vågor. Jag hade min gamla snuttetäcke som matta vid min sida sängen och den satte jag mig på när jag ringde till Tom och sa jag tror vattnet just gick. "Vad ska jag göra nu" frågade jag honom. Han frågade om jag ringt förlossningen. "Nää, inte än" svara jag. Vi la på och jag ringde dit. Just som de svara fick jag en riktig värk och de ville jag skulle komma in för kontroll. Tom fick lov att komma hem. Har en känsla av att han inte höll en enda hastighetsbegränsning.. ;-) Under tiden så klippte jag naglarna och tog bort nagellack, hade hört att första tecnket på lågt syre syntes på naglarna. Ringde även min mamma som började storgråta.
Väl på parkeringen ringde vår barnmorskas ord i öronen att pvakterna inte tog hänsyn till förlossningar utan vi löste en biljett och sen gick vi in. Hela tiden hade jag småvärkar. Just när vi klev in på förlossningen möttes vi av ett avgrundsvrål sedan hördes tystnaden för att sedan klyvas av en nyfödds underbara skrik. En vänlig kvinna mötte oss och vi fick gå in i ett undersökningsrum. Under 30 minuter hade jag 2 värkar. "Det är ingen bebis på väg ut riktigt ännu" sa sköterskan och vi fick åka hem. Tom behövde dock in till jobbet igen så han lämnade av mig hos mina föräldrar. Molvärkar och ett evigt sipprande på fostervatten. Dock ändrade vattnet färg och jag ringde in för att förvissa mig om att det inte var någon fara. Dock blev sköterskan orolig och ville vi skulle komma in.
Tom blev nedringd till mor och far och vi båda blev först satta på att äta för mat måste vi ha i oss om nu bebisen var på väg.
Men, nej.. inte denna gången heller blev vi kvar. Hem till Sjuntorp och nu fick Tom något spel. Bilarna skulle tvättas, gräset klippas och han for runt som en tok. Själv låg jag på handdukar i soffan och försökte vila. Såg på tv och vid 19-tiden började värkarna bli mer intensiva och jag började klocka dem. Vid 23.50 ville jag in och ringde. Strax efter 00.10 nån gång skrevs vi in.
Jag ville föda så naturligt som möjligt och hade valt en akupunkturnål i huvudet som smärtlindring. Ett bad var också inplanerat. Dock fick jag 5 minuter i badet endast, sen kom krystvärkarna. I 3 timmar hade jag dessa och 05.02 den 16 juli 2002 föddes Ida. En lite sprattlande bebis som redan då vi såg henne fick namnet Ida, hon ÄR en Ida. 51 cm lång 3720 g och 37 cm i huvudomfång.
Så i morgon fyller hon åtta år. Min nu ca 130 cm långa 29 kg tjeja. Mammas älskling!

**skav i öronen

Uj vad många ord och funderingar en 8 åring har! Nog för jag är mycket med min dotter vanligtvis med, troligen bra mycket mer än många andra men nu under sommarlovet har det blivit extra mycket. Och från det att hon öppnar sina ögon tills dess hon sluter dem om kvällen går munnen på henne. Pratar hon inte så sjunger hon, gör olika "roliga" ljud eller annat.. Hon upprepar också väldigt gärna vad hon sagt om hon fann det lustigt. Något som kan reta gallfeber på mig.
Dock har hon väldigt många intressanta funderingar och kluriga frågor, så babblandet är inte bara av "ondo" för min del. Men att ha legat brevid henne när hon ser på en film och kommenterat vissa saker två-tre gånger medan jag själv försöker koncentrera mig på en spännande bok.. Då tappar i alla fall jag tålamodet lätt.

Nu har vi susat hem över kvällen/natten, allt för att jag ska få lite paus för mina öron och nerver samt att hon hade pappalängtan. :-) Älskade trollunge!

Möjlighet att välja...

Lite orättvist är det allt att somliga kan få välja om de ska jobba eller vårda sin familj. Jag tänker på arbetsministerns avhopp idag. Strongt att sätta barnen före jobb, karriär mm. Men som en god vän sa, han kan ju välja det och ändå få pengar på kontot. För bara några månader sedan talade samme man om att de arbetslösa och sjuka är lata. Mig veterligen så vill de allra flesta ha ett jobb men inte till vilket pris som helst. (egen hälsa, barnens väl och ve mm) Skillnaden är nu att ministern kommer få nya erbjudanden pga sitt ställningstagande medan vi övriga i samhället får ligga kvar å kräla. Kämpa på alla.

Hemma och tvättar

Ja, igår kom vi hem igen. Tvättmaskinen fick bekänna färg och har nu tvättat all vår smutstvätt och det hänger ute för att sedan packas ned igen och få åka med till båten igen. Vilken helg vi haft! Det är svårt att åka hem när solen gassar, barnen leker bra och livet känns underbart. (tur man känner lite detsamma hemma måste jag säga ;-) )
Idag ska jag och Ida gå ned till stan för att hämta ut en vinst jag vunnit i en butik där. :-) Ett vackert fat/skål. Sen står matshopping återigen på schemat innan hon och jag drar västerut igen. Tom jobbar några veckor till och får snäll stanna hemma. *sakna*
En sväng förbi mina föräldrar måste hinnas med också innan kusten, mamma sa hon gjort kålpudding......

Någon som vill byta?

Jag har en dum mage som gör ont i tid och otid. Inte tål all sorts mat som man äter sommartid. Som vägrar släppa något i från sig när riktig toalett finnes, men om det är mil till närmsta blir akut tvungen att göra sig kvitt ALLT!
Kan du toppa det med något annat som DU vill byta?