Riktigt kallt ute!

Uschebuschi vad kallt det är ute idag. E glad maken faktiskt tog bilen idag. Tycker han är galen som promt ska cykla i denna kylan.
Vad har jag gjort idag då? Jo, jag har bakat lite. Korrekturläst min reflektion och röjt lite. Känner i magen jag glömt käka lunch men snart kommer maken hem så då får vi käka något tillsammans. ( e verkligen supertrist att käka något ensam..) Jag var ute förut och skottade av vårt garagetak. Eller ja, så gott det gick i varje fall. Idas optimist ligger ju där på och så har maken och Ida ställt dit en ren med släde (ljusuppsättning) så det blev väl bara lite skottat.
Vi grunnar en hel del på hur vi ska göra med det där taket. Behöver läggas om då det är helt plant men så snackar vi om att bygga om/ut huset lite och då skulle taket kunna bli en skön soldränkt kvällsaltan..
Nä, får lassa in lite mer i kaminen å njuta i värmen från den.

Nyfiken på julklapparna

Då vi har som tradition att öppna julklapparna först efter julmaten som alltid äts runt 15-tiden (då min far har diabetes och måste äta på bestämda tider) så är det inte alltid lätt att låta bli julklapparna. Jag minns det från när jag var liten hur jag gick och kika, klämde och läste vem de var till... Och Ida är ju en kopia av sin mor så ;-)

Sjösatt

.. en ny blogg. Kommer länka till den på facebook senare vad det lider. Vill samla på mig lite inlägg först ;-)

Tårar

.. av lycka!! I går kom maken och Ida med den nog allra bästa julklappen ever!
En röd Kitchen Aid! För en baktokig männsika som jag är denna ljuvliga maskin ett himmelrike. Å sen är den ju så otroligt läcker! Så ja, det kom tårar i mina ögon. Av lycka igår :-)

(behöver nog inte säga jag redan använt den två gånger va?) ;-)

15 år

För 15 år sedan ganska sexakt så trädde jag och min man på varandra våra förlovningsringar. Vi stod i mitten på Eldmörjan (en sjö uppe på Hunneberg) och jag tror nog ni förstår det var kallt eftersom sjön var frusen. Det var en promenad ut på sjön, snabbt av med vantarna och på med ringarna å så illa kvickt på med vantarna igen. (inget att stå å beundra ringarna där inte..) Vi kostade på oss en kvick kyss innan vi snabbt knata tillbaka till land och vår bil.
I år är nog första gången vi skulle kunna göra om samma sak. För uj vilken vinter vi har här. -17 grader och riktigt djup snö överallt.

Andra gången vi förlovade oss (ja, vi har gjort det två gånger :-) ) så valde vi att sitta framför en sprakande brasa i vårt förra hus. Betydligt varmare men nog så romatiskt.
Som vår tradition bjuder så är det mysdag tillsammans som gäller. Och till kvällen är det restaurangbesök som gäller. Sen vi fick Ida så har vi alla gånger utom första året haft med oss henne. Hon är ju frukten av vår kärlek till varandra och så givet att hon ska dela vår dag med oss! Dock första året var första och enda gången hon inte var med. Hon var då lämnad hos mormor och morfar där kusinen och morbror och moster var. Nojig som jag är så ringde jag en gång och checkade läget. Då var allt lungt så vi pustade ut och tog god tid på oss. Dock hade Ida minuten efter vi lagt på börjat gråta och sen skrikit hysteriskt tills vi kom dit, 1,5 timme senare....Hon var så arg att hon t.o.m började blö näsblod. *mammas gullunge* Men väl i mammas famn återkom lugnet och just som vi skulle gå började kusinen kräkas. Det var startskottet på 2002 års magsjuka. Alla utom min far och Ida drabbades.
Underbara minnen som man gärna glömmer ;-) Fast samtidigt är det bra minnen för Ida var så tapper då mamma (jag alltså) låg rejält sjuk och därför inte orkade amma. Det var tur i oturen maken och jag inte sjukna samtidigt utan hon alltid hade en förälder som var med henne, hon var ju bara 5 månader...

Nu önskar jag er alla en riktigt god jul och en förhoppning om att ni slipper magsjukor eller dyl på självaste julafton. För de flesta av oss är det en dag med massa måsten och förväntningar men kom ihåg att det faktiskt är en dag lik alla andra. Sägnen säger ett gudabarn föddes men så vitt jag förstår är han så pass gammal att han klarar av att bli firad en annan dag om nu orken eller lusten tar slut. (eller sjukdommar slår till)

GOD JUL!!

Pustar ut

Ja, som jag gnällt om redan tidigare så är jag ju då klassförälder. Vi är fyra mammor i Idas klass som är det tillsammans, makarna får hänga med som på ett snöre. Jag sa redan vid föräldramötet att jag visst kunde vara med men jag inte har tiden eller orken till större engagemang då jag har rätt mycket att göra konstant. Ändå slutade det med att jag stod för den stora inhandlingen inför terminsavslutet och att vi släpade allt till skolan i -16 grader. Nu blev det som väl var riktigt lyckat. Klassföreståndaren blev glad för sina julklappar, alla tyckte om både glöggen och julmusten och jag är nöjd jag kom ihåg att ta med både servetter och russin..
Så, nu kan jag pusta ut från den uppgiften och vet ni vad mer?!? Det jag lagt ut för allt har jag i princip fått igen :-) inte illa va?

Jag pustar även ut för jag i princip har skrivit klart reflektionen. En sisådär 100 ord till och sen korrekturläsning i en följd för att undgå onödiga upprepningar och dyl. Men nu får den vila till i nästa vecka. Ida har som sagt gått på jullov så då får mamma se till att vara just mamma. Morgonmys är efterlyst, vi har två Narnia filmer att kika på samt att jag är så otroligt baksugen så något sånt lär det få bli med. På tal om det så måste jag bara tipsa om ett par pepparkaksmuffins jag hittade i Torpmagasinet. Busenkla att göra och smäktande goda. Å som en liten prick över i så har de en ljuvlig kardemummaglace. Mmmmmmmmm, man vill nästan ha en till... Dock så blir det inte såna vi bakar i morgon utan kladdkakemuffins med chokladkräm. Vattnas i munnen bara jag skriver om dem :-)

Stress stress stress..

Nåväl, det är ju snart jul men denna ständiga jakt emot klockan är inget rolig. (visst, det handlar om prioriteringar men när man vill hinna med så mycket samtidigt så går det ju inte vägen alla gånger..)
Igår vräkte snön bokstavligen ned. Som väl var så var den lätt och det gick bra att skotta undan. Idag har vi -19 här på höga berget, så nu lassar jag in ved i kaminen och hoppas på att få lite värme inne. Gick med Ida till skolan förut och tog en slingerkrok väg hem, behöver ju både få luft och röra lite på mig. Men när jag kom in i värmen igen så insåg jag att idag går jag INTE ut mer än riktigt nödvändigt. Hade gärna gått på föreläsningen om inskolning mm för det är något jag tycker vi har på tok för lite om men, tiden räcker inte till. VFU reflektionen ska skrivas, paket ska slås in och ikväll ska vi ha skolavslutning med Idas klass/skola på skolgården och som klassförälder så har jag ju lite ansvar för det hela.. (ja, mer än vad jag egentligen vill ha men men.. ingen ide att klaga nu.)
I söndags skrev jag en lista med vad som ska göras och fördelade det på återstoden av dagarna fram till julafton. Önskar verkligen jag hinner allt även om jag vet att julen kommer i vilket fall och det viktiga är ju inte att det är dammsuget eller renbäddat utan att vi får vara tillsammans. (men för mig skulle det vara en förhöjare av mysfaktorn att veta allt det vill ska vara gjort är gjort!)
Nä, nu är frukosten nästan helt uppäten så jag ska ta tag i reflektionen för att sen slå in julklappar till några vi ska träffa på torsdag...

Överraskande!

Efter en trevlig fika med några goa kursare så kom jag åter hem vid 13.30-tiden och hade snackat me Ida om att vi skulle ses hemma. (hon skulle egentligen fått gå hem själv en liten stund men valde att gå hem med en kompis och då går det ju inte så fort så jag hann hem före i varje fall....)
Hade just parkerat bilen ( å de som varit här vet ju vi alltid backar upp på gården..) och skulle bara hämta posten då jag just som jag skulle ta tag i brevlådelocket höra något udda ljud som inte är så vanligt. Jag lyfter blicken och ca 5 meter framför mig står två stycken fjolårs älgkalvar och mumsar tallris. Jag (som är livrädd för älgar) tappar först hakan och när jag sedan hör min grannes röst försöker jag ordna alla de tusen tankarna som rusar i skallen. Ida är på väg hem, vad göra? Ber grannen stå kvar ute och ringer henne på mobilen igen. Det sista jag vill är att hon ska få min rädsla för älgarna men hon "går" på mina ord om att de inte är faarliga och jag går in snabbt för att hämta kameran (för inte kan man missa att fota dessa vackra djur då de är så nära) samt att jag fick med mig sopkvasten (vad jag nu tänkt göra med den om de gått till anfall..) Står ute när Ida kommer och hon får se dem en stund innan vi går in. (hon hade bestämt lekdate med en kompis så, älg eller inte leka var det!)
Kompisen kommer och de möts upp ute på vår uppfart (ja Ida och kompisen, inte kompisen och älgarna..) De kikar en sväng på älgarna men sen kommer de in. Super Mario Bros på wii hägrar och de börjar spela. Älgarna går runt lite och lägger sig slutligen ned en stund. Där ligger de och jag kikar till dem då och då. Tjejerna spelar och spelar. De käkar varsin glass (återigen tjejerna och inte älgarna) och sen har vi fruktstund. Kompisen skulle gå hem vid 17 för de skulle på någon jultillställning så jag vill ha lite koll på vart älgarna är. Vid 16.30 börjar de röra på sig och kommer ned för berget mitt emot oss och ställer sig precis vid vår infart och äter på vårt vildvin vi har slingrat på ett staket mot grannen. Vi har inget fönster åt det håller så jag får ringa grannen på den sidan för att få höra om de står kvar eller hur läget är, kan ju inte skicka ut en 8-årig tjej i mörkret när två älgar är där! Dock så ser hon bara den ena så jag bestämmer mig för att ringa pappan till dottern så de får komma och hämta henne. Pappan ser båda djuren hos grannen och kommer in. (alla som har barn som varit mitt i något spel vet det inte bara går att avsluta bums så han får vänta lite) Under tiden kommer maken hem och nu börjar älgarna gå upp för berget bakom vårt hus. (på andra sidan berget bor kompisen och hennes familj...)

Ja, från klockan 13.30 till straxt efter kl 17 gick det mesta av min tid åt att kika på dessa ståtliga djur som jag är livrädd för. Tur i oturen var det inga fullvuxna älgar men de är bra stora de med kan jag meddela!

Ond hals

Usch, vaknade med öm hals idag. Maken harklade sig lite försynt och sa att det kunde mycket väl bero på att jag hade snarkat. (kan jag väl aaaaaaaldrig tro??) Men då klev Ida in ganska snabbt och sa att så var det nog inte alls! Det var mer troligt det varit pappa som snarkat och jag hade ont i min hals för jag hade varit tvungen och säga åt honom att vara tyst hela natten....... Mammas gullunge!!!


Men annars kom halsonda så typiskt. Tog beslutet i går att inte gå på de två tillfällena nästa vecka utan vara kvar hemma och skriva på vfureflektionen istället varpå det infann sig en viss julledighetskänsla i kroppen. Å det vet ju alla att när man är ledig så blir man nästan alltid sjuk. Typiskt!
Fast, ledig kommer jag inte att vara. Som sagt ska reflektionen skrivas på, sen är det ju julafton om 7 dagar (Ida påminner mig vaaarje morgon om att det är si eller så många dagar kvar..) och då behövs ju julklapparna slås in. På tisdag är det dessutom avslutning på Idas skola så då ska "frökenpresenterna" slagits in och som klassförälder (som visserligen sa jag inte har tid att göra något men ändå är den som har inhandlat allt inför glöggmyset samt presenterna då) ligger ju det på mig.
Ida tjatar för övrigt om att få klä granen och igår hittade jag ett nytt recept jag bara måååste prova så lite bakning ska hinnas med också.. Så, nää.. Ledig kommer jag då rakt inte vara men samtidigt så är det ganska kära besvär det mesta av dem ju ;-)

Så dumt!

Åh, är riktigt irriterad!
Vi har fått som uppgift att läsa en c-uppsats om ett visst ämne och blivit indelade i grupper. Min grupps uppsats låg på en länk som jag markerade och höll ctrl knappen nere och vänster musknapp klickade på. (så som det stod man skulle göra på HVs sida..) Dock kom en annan uppsats upp då som handlade om något helt annat.. Mailade läraren om det hela men fick aldrig svar (vilket är superkonstigt för detta är en lärare som ALLTID svarar..) Tänkte att nåväl, jag läser väl den hon tillgett mig på länken å så får det vara bra med det. Sitter i lite drygt 2 timmar och gör uppgiften. Pratar sen med de andra i min grupp. Döm av min förvåning då de fått fram rätt uppsats! Det visade sig att man skulle markera länken och klippa ut den och klistra in själv i nytt fönster så kom man rätt... Gör om och gör rätt! Men dryga 2 timmar är likförbenat "förlorade" för mig då.. *surar*

Helt rätt

Gud va gott det känns när man vet man är helt rätt. Underbar känsla, barn är ärliga kritiker och visar så tydligt när de gillar en eller inte.
Ja, en helt underbar dag på en förskola har jag haft idag. En tuff barngrupp med allt vad det innebär men ack så underbara ungar!!

Bokad

Ja, då har jag min första dag bokad för att vicka på en förskola. Blev så glad att det äntligen passade en dag med mitt övriga liv. Några kursare tipsade om att man kan skriva in exakt när man är tillgänglig men jag fattar inte hur de menar så jag får nog be om förklaring vid en dator en dag. :-)

Nu ska jag strax styra söderut för ett besök på ett stoort varuhus strax utanför Varberg. :-) Julklappar och lite annat står på inköpslistan. 2 timmar knappt är planen att ha i varuhuset så det lär få gå undan. Hoppas det inte är för mycket folk.
Ha en go torsdagkväll!

Läskigt!

Uj vad paff jag blev då det ringde från en skola som ville jag skulle vicka, i en fjärdeklass. Jag blev helt ställd kan jag erkänna och hon sa att jag VET du står på förskola men det finns ingen annan. (så till er som läser mot tidigare skolår, gå in och skriv in er som lärarvik bums!)
Dock så tackade ajg nej, sa jag inte kände mig mogen att ta en fjärdeklass själv. Å det härliga var att hon lät lika glad för det. Sa hon förstod mig men hade gjort en chansning.
Som mamma till en andraklassare så känner jag mig faktiskt nöjd med mitt svar, även om det bara gäller en dag så hoppas jag stenhårt på att de får in någon med lite mer rätt behörighet. Trist på pengarna men nu får jag mer tid att skriva på mitt arbete som ska in i januari. Är man flitig nu så kanske man kan få liiite julledigt ju :-)

Rena fashionatan

Eller inte! Ida höll på att dö av skratt igår då jag skulle klä på mig utekläderna. Hade på mig lite tjockare strumpbyxor och en kortare jeanskjol. Dock så är det ju vinter ute så det krävdes termobrallor också. Å hur snyggt/bekvämt är det att ha kjolen nedknölad i termobyxorna? Nä, den fick snällt vara utanför varpå Ida då som sagt höll på att dö av skratt.
Vadådå? frågade jag, jag är hellre varm och håller mig frisk än är en modeikon :-)
Behöver ja säga att Ida inte var så noga med att mamma följde med hela vägen till skolan? ;-)

Uppvisningsdag

Efter en lång höst med div träningar både på dans och redskapsgymnasitk så var det då dags för den årliga juluppvisningen idag. Skäms att erkänna men jag hade gärna sluppit sitta där, dock var Ida grymt duktig! *stolt mamma* Maken var mäkta imponerad över hur duktig hon var på att dansa, måste ärvt det av mig fnissa jag ;-)
Kommande vecka är det avslutningar och sen blir det lugna gatan lite till vecka 2 nästa år då det hela startar igen. Vi sa i höstas att vi skulle börja med springträning då gympan hade vinterledig men inte en chans att jag ger mig ut och kutar i denna snön! No way! Dock så ligger simning bra till innan jul. Nåväl, vi kommer nog på många bra sätt att röra på oss, brukar inte vara några problem ;-)

Lussebullsbak

Vaknade med skallevärk i morse, försökte bota den med allt annat än tablett men fick kapitulera till slut innan det blev migrän av det hela. Efter en stund blev det att bära ved igen (saknar min vedbod så in i bänken så här nu då vi har kamin igen) och så åkte Ida till träningen inför morgondagens uppvisning. Jag slocknade med en kurslitteraturbok i sängen och sov som en stock i dryga timmen. (hann dock läsa lite innan jag slockna..)
Då Ida kom hem var tanken vi skulle åka till mina föräldrar där borsan med familj var på besök men det hade börjat snöa så de ville åka hemåt så de inte blev fast pga snön. Ida blev jätteledsen så jag "mutade" henne med lussebullsbak. Hon gjorde en jättefin fläta och lite andra konstverk medan jag kämpade på med vanliga kissar.
Till middag ikväll belv det avokadohalvor med stenbitsrom och räkor och till efterrätt så klart nybakta lussekatter. Nu är vi mätta och dåsiga. Ska kika på de två sista avsnitten av Flashforward innan sägen får besök igen. I morgon får böckerna få mer uppmärksamhet så det är bra att få sova lite med.. :-)

Tog det som beröm

Idag sa min LUV att det var himla synd jag inte var klar förskollärare nu till januari för det kommer bli en tjänst ledig på "min" förskola. Det tog jag som beröm, att de gärna sett att ha mig där som kollega :-)