Facebook

Hade du frågat mig för 2 år sedan om jag inte skulle ha Facebbok så hade jag rågarvat dig rätt i plytet och sagt med väldigt bestämd röst NEJ!, sån skit ska jag inte ha. Dock så kom en kompis en dag och berättade att hon skaffat sig ett konto och hon tyckte jag borde prova. Då jag alltid är av devisen, jag är inte sämre än jag kan ändra mig så loggade jag in. Ibörjan tyckte jag det var en hemsk djungel. Så började vänförfrågningarna droppa in. Känner jag den eller den människan? Å där kom barndomsbästisen, första kärleken och så där höll det på. Men vilka ska man ha på Facebook? Egentligen? Min bror sa att han endast har folk han mött personligen, men jag har ju ett brett nätverk även online tack vare många år på olika sajter. Och jag tycker det är guld värt att ha kursare bland vänskaran, dels för att kunna byta tankar efter föreläsningar mm dels för att peppa varann. Men en sak är jag benhård på, jag behöver ha ett utbyte med personerna i fråga, jag har genom åren stött på så många energitjuvar som tagit mer än det givet och såna klarar jag mig galant utan. Även om man har olika åsikter så sker ju ett utbyte, men att alltid vara den som försöker finna alternativ.. Nä då drar jag! Det är samma med vilka bloggar jag läser. Inte f*n lägger jag tid och energi på att olka hur någon menat om det inte ger mig något i retur. Nåväl, jag har i dagsläget dryga 260 vänner på fejjan, somliga har jag mer kontakt med än andra. Sånt är livet och gillar man det inte så behöver man inte för jag bryr mig inte. Nähä, nu kallar en god vän på mig här i verkligheten så.. Have a nice day!

Rester

Sitter just nu på min datorstol och balanserar en tallrik med rester utav gårdagens middag. Vi skulle få besök igår av några goda vänner som kom på att de inte skulle hinna äta middag innan de kom och vis av erfarenhet så visste de att de gärna stannade kvar en stund. De ringde och frågade på dagen om det var okej om de hade med sig thaimat. Duuuh, både jag och maken ÄLSKAR thaimat, Ida har inte ätit det så värst många gånger, ännu (kommer bli ändring på det då vi kommer iväg på vår Thailandsresa..) 7 stycken vrålhungriga dök över maten igår men en liiiten matlåda med rester blev det kvar till mig idag :-D

Hade ett samtal med en kompis förut (hoppas du inte tyckte jag var dum som var tvungen att ringa dig för konsultation..) Annars har dagen mest bjudit hittills på en del plugg men även lite bakning och städning. Ikväll kommer några goda vänner för att fira makens 35-årsdag. (fördel/nackdel att bo i ett litet hus är att man får ta firanden i fler sittningar..)
Nu har Ida kommit hem och jag har lovat vi ska baka kladdkakemuffins (tror hon mest propsar på att få vara med vid görandet av dem för att få slicka vispen ;-) ) Vi har även slagit in ett paket till en kompis till henne som ska ha kalas nu i kväll. Solen har lyst med sin frånvaro idag vilket resulterat i jag känner mig i stort behov av den. Tänk vad fort ett begär byggs upp..
Nähä, Ida blänger på mig så jag får väl gå och baka nu då ;-)
En trevlig kväll och helg önskar jag dig!

Går på lågvarv

Usch, känner mig inte alls i form. Har mått illa några dagar, inte kräkilla men liksom illailla.. Energin, den lilla jag uppbringar, läggs på kursen i skolan som blir bara rörigare och rörigare. Ena stunden läggs uppgifter ut för att i nästa tas bort igen. Då vi har råkat ut för att uppgifter försvunnit förr så tänkte jag vara snäll eftersom jag alltid sparar ned allt i datorn som rör skolan men se det var då rakt inte bra enligt läraren. Jag har alltid varit en sådan person som ifrågasätter vad folk säger, även statestik då jag gärna ser alternativ, inget är ju skrivet i sten kan jag tycka. Men hopp och hej vad jag fick på tafsen då jag ifråga satte ett forskningsresultat.. Är det verkligen meningen vi bara ska svälja och rätta in oss i leden och fortsätta reproducera det som jag upplever som negativt?? Kanske är jag naiv men jag vill hellre bemöta en människa med ett öppet sinne än ta stöd av forskning och statesik i mitt bemötande. Hur ska jag annars finna vägar att motivera och stödja? Men, det är klart.. Jag får kanske bita i hop några veckor (ev år) till på utbildningen för att sen försöka förändra världen ;-)
Nåväl, jag känner mig låg och känner jag tappat gnistan. Tror jag behöver några dagar ute i någon verksamhet för att få klarhet i varför jag valt min yrkesbana som jag valt. Ungar är underbara och tydligare respons än vad de ger kan aldrig någon lärare på högskolan ge.

Svenska avundsjukan?

Varför för "journalister" idag, 2011, mer eller mindre häxjakt på folk i vårt samhälle? Ena dagen är det vår drottningsfars bakgrund för att i nästa handla om Ingvar Kamprads imperium.
Idag då jag gick hem från skolan snackade jag med min mamma i telefon och hon var minst sagt upprörd över Uppdrag gransknings program igår. "Kan du tänka dig, han har inte betalat skatt på måååånga miljader kronor Åza!!" Nu hade jag inte sett programmet men hört en hel del om det och utifrån tidigare granskningar vis så sa jag lungt att det vet du inget om mamma. Hon malde på en stund till om hur fruktansvärt det framgått i programmet, hur han flyttat pengar från Sverige till Holland och sen till Lichtenstein där han inte skattade för pengarna. Vari ligger problemet? Han har tjänat pengar, skattat för dem en gång i Sverige, valt att flytta en viss del till någon fond eller så i Holland och sen vidare till Lichtenstein. Bara för att han inte har kvar pengarna här i Sverige så har han gjort fel? Eller? Gubben är ju ett geni! Jag förklarade för henne hur det funkar här i Sverige. Mitt exempel var enkelt. Jag och min man ville köpa hus. Vi jobbade och tjänade pengar som vi skattade för. De fick växa lite på ett konto som vi återigen fick skatta för. Sedan köpte vi vårt hus. Då fick vi husskatt. På vårt hus som vi köpt för skattade pengar.. Vi jobbade vidare och tjänade pengar som vi skattade för som vi sedan la på att renovera upp vårt hus. Sen en dag valde vi att sälja vårt hus som vi jobbat för och skattat mycket pengar för. Då vi sålde med vinst fick vi betala skatt vid försäljningen. I Sverige är svaret på allt; skatt. Kamprad har nog betalat sin del i skatt och är kunnig och vis nog att flytta en del utanför skattehelvetet för att kunna unna sig och sina efterlevande något extra. Vilka är då skatteverket att komma att säga han har undanhållit dem rättmätig skatt? Nej, jag vet det inte är så fullt enkelt som jag påvisar men erkänn, tanken är absurd! Var i stället glada och tacksamma han både förser många svenskar med jobb och att han satt Sverige på kartan i många avseenden. Go Kamprad säger jag!

Så otroligt hemskt!

I helgen som var inträffade en bilolycka inte så värst långt ifrån där vi bor.
Ida var iväg med en kompis till Göteborg så maken och jag hade en BF dag. Vi åkte till hans föräldrar för att träffa dem en sväng och spana in svärfars nya kaffemaskin. (jag dricker ju inte kaffe men en cappochino slank allt ned..) Tanken var att vi skulel åka ned till mina föräldrar med en sväng men då min far är diabetiker och därmed måste äta på vissa tider insåg vi att skulle komam mitt i matlagningen och maken hade önskan om att få bli klippt så då sa vi det passar bättre på söndagen istället, då skulle ju även Ida få träffa dem en sväng innan lek med kompis samt träningen. Sagt och gjort, vi åkte hem. Väl hemma så kikade jag snabbt in på Aftonbladet om något hänt och då stod det om olyckan. Då mina svärföräldrar, efter vi varit där, åkt ned till sin båt i Lilla Edet och jag visste svärmor tänkt att gå en sväng medan svärfar greja något i båten så reagerade jag på att det var en kvinna som omkommit någonstans mellan städerna i en trafikolycka. Jag sökte på kartan utifrån de platser som nämndes i texten men maken sa hon inte var i närheten + att det ju faktiskt stod i texten anhöriga var underrättade samt att hon var 65, det är ju inte svärmor än.
Senare på kvällen läste jag på ttela ungefär samma sak som jag läst på AB men då hade platsen ändrat sig lite. Vi talade lite om olyckan och kom fram till att troligen hade solen stått så pass lågt att föraren troligen inte sett dem. I artiklarna stod det att polisen uteslöt rattonykterhet. Ida satt med men frågade inget direkt utan såg på tvn.
På måndagmorgon får jag ett sms av maken att det tydligen varit en numera pensionerad lärare från Idas skola och att hennes dotter varit med i olyckan och blivit skadad men överlevt. Maken och jag beslöt då att jag skulle ha ett mer ingående samtal med Ida om liv och död och farligheter i trafiken, samt förklara vem som var omkommen och vem som var skadad mm. Vi tänkte det nog kommer pratas en del i skolan så det var bättre hon hade lite information om vad som skett än att få lösryckta meningar från jämnåriga kompisar.
I går kom hon hem med en lapp från skolan om vad som skett och hur skolan bemöter barnen i frågor mm. Dottern till den omkommne är också lärare på Idas skola och nu då kommer denne vara frånvarande. Enligt lappen ska blien som körde på dem fått sladd och tydligen var det dottern och hennes båda föräldrar som var ute och gick. Pappan ska inte ha blivit påkörd men givetvis chokad. Inget om detta nämns i någon artikel, vi fick uppfattningen att hon var ensam ute och gick. Just dessa punkter har Ida hängt upp sig på. Varför står det en sak i tidningen mamma och ni säger en annan?
Det är en så otroligt tragiskt och hemsk episod och jag hade hellre tjatat om det vanliga på morgorna än svara på dessa frågor. Ibland är det jobbigt att vara förälder som försöker vara pedagogisk samtidigt...

Karusellen snurrar vidare

Maken till rörighet har jag sällan skådat :-(
Jag gör krampaktiga försök att hänga med i vad som ska läsas och göras men ack så rörigt allt är. Tänkte att nu tar jag tag i en av rapporterna och gör en sammanfattning på den. Nu råkade jag dock få fatt i en som inte ska vara läst tills förrän vecka nio.. Men gjort är gjort. Har ungefär hälften kvar att läsa igenom men det får vänta nån timme nu, behöver vila.
Känns aningen tråkigt när jag hade så höga förväntningar på denna kursen och allt verkar bli pannkaka. Men, det är dryga fem veckor kvar så än kan det ordna till sig *försöker tänka positivt*

Helt omändrad helg

Ja, då var det återigen söndag. Hur fort går inte helgerna då??
Vi skulle egentligen varit övernattandes hos några goa vänner i en stad ca 1 timme bort men tyvärr så fick dottern i familjen ett kraftigt astmaanfall (ja, det är samma familj som vi satt på NÄL med i 2,5 timmar för några veckor sedan..) och blev inlagd på Skövde sjukhus över natten i fredags så vi avblåste allt och fick planera om helgen helt. Men, tar man det bara lungt så löser sig allt och vi har haft en skön helg. (bortsett från att jag haft en knepig seminarieuppgift hängandes över mig)
I morgon är det ny vecka och full fart med nästan varje dag bokad. Hade önskat jag hunnit ta vara på mig själv mer men, den tiden kommer nog med ;-)
Nu kommer strax familjen hem och vi ska käka middag i lugn och ro innan nattningsprocessen drar igång. Ha en skön söndagkväll på er!

Hjälp!!

Hur kan något bli så ofantligt rörigt på så kort tid? Nu tror nog någon jag talar om mitt hem men se nu talar jag om kursen vi går för tillfället. Den började i måndags och det är redan total kaos! Å till råga på allt tycker jag vi får en aning tykna svar från de kursansvariga. Hur svårt kan det vara att ge klara och raka direktiv att så här är det punkt slut?!

Nu hade jag fått information om att denna kursen skulle vara kaos men så här stort kunde jag inte ens gissa mig till.. Positiva är ändå att jag dels fått en bra studiegrupp samt det endast är två böcker som behövdes köpas. Och, 7 veckor går ju ganska fort, vi har redan snart avklarat en.. ;-)

Hmmm

Till i morgon har det nu under kvällningen framkommit vi ska läsa en engelsk text. Jag gjorde en sökning på just den boken och fann denna inleningen på beskrivningen av boken; Vad blir öde barndom i det tjugoförsta århundradet? Kommer barnen att bli allt levande "media barndom", som domineras av elektronisk skärm? Kommer deras växande tillgång till vuxna medierna bidra till att avskaffa skillnaderna mellan barndom och vuxenliv? Eller kommer tillkomsten av ny medieteknik vidga klyftorna mellan generationerna ytterligare?

Just meningen; Kommer barnen att bli allt levande "media barndom", som domineras av elektronisk skärm?
Lite komiskt då vi som ska läsa denna ganska svåra engelska text är bundna vid våra dataskärmar då texten inte går att dra ut. Nog borde en högskola år 2011 kunna erbjuda bättre lösning än detta? Eller vill vi att barnen av idag ska bli bundna till dataskärmen? Tål att tänkas på!

Underbara ungar!!

Idag har jag varit på en underbar förskola. Go personal, underbara ungar och härliga lokaler. Å jag ska dit på torsdag igen. :-) Kan verka dumt nu då vi fick en vad som verkar en gigantisk seminarieuppgift till på fredagen men hur mycket kan egentligen hinnas med under två timmar seminarie? Vi brukar ha mycket mer i vanliga fall och då 2,5 timme.. Äh, jag omsätter min kunskap i praxis istället och hoppas på det bästa ;-)

(o) Lustigt

Lustigt eller kanske mer olustigt hur en person börjar dyka upp på allsköns olika ställen. En sak är på nätet kan jag tycka men när folk även börjar komma upp i ens direkta närmiljö.. Då kan det blir aningen olustigt. Speciellt om denne någon helt plötsligt börjar sopa igen sina spår även om vissa spår (inte går att sopa igen) och bete sig högst konstigt.
Jag har absolut inga problem med att okända läser min blogg. Den handlar ju bara om mig och om någon finner mig intressant att läsa om så, read on! Men om man själv anser sig vara hemlig, kanske man inte ska läsa i andras liv heller?... Det är ju bara min åsikt som jag framhåller i min blogg om mitt liv. Och som ordspråket säger.. Alla känner apan men apan känner ingen... Fast, denna apan känner många så :-D

Ny kursstart

Ikväll ska jag sända in uppsatsen för den 30 poängare vi nu avslutar. Idag börjar en ny kurs. Verkar riktigt spännande, kommer nog bli mycket debatterande :-) Ska bara försöka lägga band på mig, e ju annars den som gärna pratar.
Det som ska bli roligast idag är att vi återigen går med de andra inriktningarna. Varit lite tomt utan dem nu i höst, har knappt sett till dem ens. :-/
I morgo0n hade jag bokat ett pass kettelbells men fick avboka då de ringde från en förskola och vill jag skulle jobba. Typiskt men bra för ekonomin. Kul är också att detta är en av mina stamkunder på Lindex som fått nys om att jag läser till förskollärare och sökt på vikcentralen efter mig :-) Hon blev så glad när hon fann mig idag :-)Får verkligen hoppas jag lever upp till hennes förväntningar ;-)
Nä, snart kommer en kursare för en kopp innan vi ska på föreläsning som varar till kl 17.. Får inte glömma min reflexväst ;-)
Ha en go dag! Det kommer jag ha :-)

Maken blir 35 år.

Ja, då kom slutligen makens 35 årsdag. Jag skäms alltid på morgonen då vi kommer med paketen, jar har sååå otrolig dålig fantasi på presenter att det är skrämmande. Men vi brukar alltid får en mysig stund när någon fyller år med varm choklad, smörgås och idag blev det även ett glas apelsinjuice och en kolasnitt. Han fick idag bara ett litet paket nu på morgonen, jag har inte haft möjlighet att fixa mer paket i veckan utan ska ordna idag. Han vet det "stora" paketet redan dock då jag kände vi behövde diskutera färgvalet. Ja, han får en mysfåtölj att kunna sitta i framför brasan.
Han blev i varje fall glad över det paket han fick nu på morgonen och han ser fram emot att vi ska hämta honom på jobbet sedan och några överraskningar väntar.
Normalt brukar födelsedagsbarnet få välja middagen hos oss men idag är det fredag och när Ida med sina stora rådjursögon tittade under lugg på pappa så var det klart han inte ändrade hennes stående önskan på fredagsmysmat... Men i morgon ska han fixa middagen sa han med champinjon- och fläskfilegryta. Tur jag inte har hunnit baka allt jag tänkt för med så bastant mat kommer nog kakfatet efterråt stå orört.
Grattis än en gång min älskade!

Min reflexväst och jag

Varje morgon åker den på, reflexvästen. När vi ska korsa "stora" vägen som går igenom vår stadsdel funderar jag ibland om jag skulle behöva en portabel rödljusstolpe på släp trots det är allmänt känt att det finns en skola på andra sidan vägen samt att det är ett övergångsställe. Igår höll jag på att få en bli i sidan, denne blinkade med helljuset då jag började gå.
Nu är jag vuxen och med min väst syns jag tydligt och sist jag läste lagen så SKA bilister lämna fotgängare företräde. Tänk om jag varit ett barn.. Oavsett att jag säger till Ida att ha sin väst, ibland klär på henne den så är hon inte förtjust i den. Som väl är har hon i varje fall reflexsömmar på kläderna så hon syns bättre än många andra barn och ungdomar.
Nä, jag och min reflexväst, vi umgås så länge det är mörkt ute. Snygg är den inte men med lite tur kommer den ge mig ett långt tryggt liv.

Curlingmamma

Så kände jag mig i morse där jag sopade mig fram över blankisen på gården. Tycker allt att det var bättre innan snön kom igen inatt, då såg man i varje fall var det möjligen var superhalt.

Ja, som ni förstår kanske så menade jag inte att jag är en curlingförälder utan mer att det var ruskigt halt och jag fick sopa mig ut till vägen. Å så e ja ju mamma ;-) Sen kan man visserligen diskutera om jag curlar Ida eller inte men det överlåter jag till andra att grunna på.

Tjatmamman

Alla som inte har egna barn tror jag tänker att de absolut inte ska bli som sina egna mammor och tjata om oväsentligheter... Så tänkte i varje fall jag. Dock måste jag nog säga att det inte bara är oväsentligheter mammor tjatar om.
I mitt fall, med min dotter, så är en del av tjatet nödvändigt. Speciellt morgontjatet. " Gå upp nu!" "Klä på dig." "Ät frukosten också gumman" (det är nog den meningen jag säger allra flest gånger varje morgon...) "Borsta tänderna" "Ta på ytterkläderna" "Väskan..." "Har Stampe mat och vatten?" Å när jag menar tjatar så betyder det inte att jag säger det 2-3 gånger.........
Jag har gjort ett test några morgnar där jag inte sagt något mer än "tick tack" men det gav inte önskat resultat. ;-)

Igår påpekade Ida jag tjatade när jag för andra gången frågade om hon packat sin väska. När jag då sa att hon annars skäller på mig om det saknas något och att om nu veckopengen ska höjas genom att hon hjälper till med vissa saker så måste det skötas också. Tror det bet på henne för när jag sedan en tredje gång frågade om väskan var packad och klar fick jag ett kort Ja till svar och sen pratade vi inte mer om det.. ;-)
I morse då jag lämnade Ida på skolan så påminde jag henne om att jag kommer ringa fritids så hon ska gå hem efter mellanmålet.. Jaaa, svara hon med en uttråkad röst. Då la ja till, bara för jag älskar dig och vill du ska komma hem innan du måste åka igen. Då fick jag en puss och kram och orden Jag älskar dig med mamma... :-)

Töväder och skolarbeten

Jaha, då var det så dags för lite töväder. Eller så lite blir det ju inte när det ligger dryga 60 cm snö.. Igår regnade det och töade som tusan. Ändå är vägen utanför vårt hus forfarande som en tjooooock isbana. (det är visserligen den urusla snöröjningens fel men..) Igår när vi skulle lägga oss för kvällen kom en traktor med bladet uppe och hävde på lite sand. Hade ju varit smartare att köra med bladet nere så det som var slabbigt hade kommit undan å gruset kommit på isen men men..... Kankse krävs en blond kvinna för att tänka så långt ;-)

I morgonbitt kl 8.00 ska arbetet vara inskickat senast. Jag har mitt klart för opponering och kommer skicka det under dagen här, av skadan vis hoppas jag min v-didaktiker läser arbetena mer noggrant så ingen kopierar igen. Dock så tycker jag det var bra med det gestaltande vi gjorde för då fick vi ju visat vad VI gjort och då blir det nog svårt att ta andras text till sitt eget.
I morgon har vi dessutom sista seminariet för denna kursen. Otroligt dåligt planerat att det sammanfaller anser jag. Plus att det inte finns klara riktlinjer på vad vi ska ha gjort till seminariet. Ska något lämnas in? Ja, jag har många frågor. Gjorde för övrigt kursutvärderingen i veckan och ja.. Jag var väldigt hård men nog fan måste väl vi kunna kräva lite av det som krävs av oss också?? Jag trodde kursen skulle fördjupa oss inför kommande yrkesval men det känns som vi bara repeterat. Vissa föreläsningar har lärarna inte ens fått i gång datorerna eller som med smartboarden, inte kunde själva riktigt. (självklart ska alla få vara nybörjare men jag anser att vi lär oss mer när det finns en "trygg hand" som visar hur)
Nåväl, nästa tisdag är det kursavslut och dagen innan börjar nästa kurs så... Nya friska tag och hoppas det är en givande kurs.

Irriterande!

Vad jag hatar folk som ska förstöra för andra hela tiden.
Jag brukar få ganska många mail av kompisar med små lustiga historier, tänkvärda ord mm. I förrgår kom ett från en vän jag inte hört av på jättelänge men det stod inget i ämnesraden. Öppnade mailet men fann bara en länk, som jag INTE klickade på utan tog bort hela mailet. Tydligen räckte det dock jag öppnade mailet för helt plötsligt smackade det till med 20 mail i min inbox där det var maildeliveryn som meddelade de inte kunde skicka alla mailen...
Japp, jag hade fått ett virusmail. Å hur jag än gjorde så verkade det inte som den slutade skicka ut heller... Idag hade jag fått 22 mail då jag loggade in. Jag har scannat av datorn i jakten på virus utan att finna något. Det ligger på hotmail kontot. Så, jag bet i det sura äpplet och tog bort ALLA mailen i alla olika mappar. Det var mail från då jag började ha mitt konto, 2002, och framåt. Mail jag sparat för jag blev så glad av att läsa dem, alla är nu borta. Bara för någon idiot ville förstöra för andra genom att skapa ett virus. Tack för den!

Barnmottagningen

Usch, jag är verkligen innerligt tacksom och lycklig för att min dotter sällan eller aldrig är sjuk. Hon har i sitt liv varit inom sjukvården 3 gånger. 2 gånger för jag varit så nervös över hennes avföring och en gång med en öroninflammation.
Idag kom goa vänner på besök och dottern i familjen där har sedan hon var liten haft astma. Vi har aldrig varit med om hennes astmaanfall, knappt så hennes familj ens varit det. Vi har dock gett förebyggande medicin några gånger då hon med oss i vår bått mm.
Idag snackade jag och mamman innan de kom över om att hon hade en rejäl hosta. Hade typ hostat i 3 veckor så jag sa för vår del är snuva ingen fara. (det blir man överallt ifrån så ingen ide att inte umgås för det..) De skulle kommit vid 11 men vid 11 ringde de och sa de nu åkte hemifrån. ( de bor 1 timmes färd härifrån ca) Då berättade mamman även att hon misstänkte astman för att göra det svårt för tösen. När de kom hostade hon mycket och hade en hemskt ytlig andning. Dock var hon vid gott mod och ville såååå gärna leka. (Ida och hon är som två systrar och älskar verkligen varann) Efter en stund tog vi en fika och då var andningen lite bättre tyckte både jag och mamman men samtidigt så långt ifrån bra.
Vi hade tänkt åka och shoppa lite och sen köpa me oss mat hem för att göra lite gottit när fäderna kom hem och ha en myskväll tillsammans. Tjejerna kom ned och vi började göra oss ordning för avfärd. Jag tyckte då att ring sjukvårdsupplysningen för att höra va de rekommenderar oss att göra. Knapphändiga svar om att då de inte var från stan å blablabla.. Mamman förklarade att hon hade grymt svårt med andningen och medicinen hon har inte hjälpte något. Jourcentralen öppnar inte förrän 17 så åk ni till akuten då och be om hjälp svara hon lite slött. Sagt och gjort, vi åkte till akuten och i bilen upp slutade tösen helt att prata med oss. Bara nickade och så med huvudet. Hon såg dock rätt pigg ut annars men detta är inte ett barn som är tyst utan pratar glatt och gärna annars.. Nu började även hennes läppar bli aningens vita. På akuten förklarade mamman läget för personalen där som då sa vi fick gå till barnmottagningen då den fortfarande var öppen för att få hjälp. (här började jag bli irriterad, tösen får ingen luft och vi ska gå genom hela sjukhuset...)
Väl på barnmottagningen får vi säga varför vi är där å sedan sitta ned. Medan vi sitter där hör jag hur en sköterska säger till personalen i receptionen att "Har vi bara en patient??" Jag säger det till min kompsi varpå vi börjar undra varför vi måste sitta och vänta här för då.. Efter några minuter ( tösen andas fortfarande väldigt ytligt och med ett väsande i bröstet..) kommer en sköterska och de får komma in. Jag och Ida väntar kvar i väntrummet. Både vi och mamman till tösen trodde det skulle gå ganska så fort. Efter en stund hämtar mamman oss för tösen längtar efter Ida.
Istället för vad mamman trodde skulle ta max 45 minuter blev vi kvar på sjukan i nästan 3 timmar. 10 tabletter och 4 puffomgångar senare fick vi, då barnmottagningen stängde, gå över till akuten och sitta där för att hon skulle få bli lyssnad på innan hemgång.
Strax innan läkaren äntligen kom så skojjade vi om att nu kommer nog papporna som bara fått knapphändiga sms från oss. (ibland är det skrämmande hur väl man känner sina partners..) Papporna kom och i vårt lilla hörn där vi satt blev det nu folkanstormning. Mitt upp i detta kom läkaren och undrade vem den sjuka var ;-)
Slutligen fick vi åkt hem. Rejält hungriga och trötta.

Än en gång, jag är innerligt tacksam och lycklig för jag har en frisk unge som sällan eller aldrig blir sjuk! *peppar peppar*

På en ny sida av året

Ja, då har vi ramlat över den "magiska" gränsen av året. Nyåret firade vi som enligt traditionen säger tillsammans med svärföräldrarna i deras stuga i Dalarna. Maken och Ida har åkt skidor och skridskor. Vi har ätit gott och haft en rätt så lugn långhelg. Jag har läst en skolbok som vi ska ha seminarium på på måndag, väntar nu bara på seminarieuppgiften.
Idag kikade jag på nästa kurs schema. Det kan väl sammanfattas med ordet SEMINARIUM.. Var och varannan dag stod det seminarium på.. *pust* Får innerligt hoppas kursen ger något, inte bara är omtugg.

I morgon kommer en kompis med sin dotter hit för lite lek och fika. På onsdag kommer en annan go kompis med sin dotter för ännu mer lek hit. Massa bus och mysande på schemat som sagt :-) Maken ska jobba resten av veckan samt helgen + hela nästa vecka. Så Ida och jag får sysselsätta oss bäst vi kan. Vi har ju makens 35-årsdag att förbereda så det går nog bra ;-)

Ja, vi ska nog få detta nya året gå. God fortsättning på er!