I går vid lunchtid drog jag och Ida iväg på vår roadtrip tvärsöver vårt avlånga land. Siktet var inställt mot Kalmarhållet. Det är långt dit. Inte 70 mil men väl 34.. Det tog oss lite drygt 4,5 timme. Väl framme möttes vi av goa familjen Andersson. Vilka härliga människor. Som blivande pedagog och som mamma följde jag ett spännande skådespel. Äldsta sonen och Ida. Han som typiska grabben; Se mig, märk mig, hääär är jaaaaag.. Ida som tjejen som knyckte lite på nacken åt uppvaktningen.. Såå söta! Idag var de lite mer vänner och lekte riktigt bra tillsammans. Och hans ord när vi skulle åka var så underbara.. "Jag kan göra sönder däcket så kan ni inte åka..." :-D
Nu är vi dock åter hemma och på dryga 36 timmar har vi rest ca 70 mil, umgåtts med goa människor, suttit i en milslång bilkö vid vägarbeten, sjungit sommarvisor och delat på ett äpple. Skrattat åt dumma vitsar, surat för den andre inte ville leka samma lek och väl hemma blev vi mötta av en pappa som saknat oss. 70 mil är långt, men riktigt kul för man måste umgås och prata. Något jag ska påminna mig om då hon blir tonåring....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar