Oro.

Förra veckan gjorde min svägerska en gastric bypass op. En annan vän gjorde den samma dag fast på ett annat sjukhus. Idag berättade min svägerska hon fått börja med pureer. Något min kompis sa de rekommenderats till att vänta med i 4 veckor efter op. (olika rekommendationer mellan olika sjukhus..)
Jag förstår att längtan är stor efter att få börja äta något igen men.. Jag kan tycka stressen/längtan att börja med mat igen påvisar att man kanske inte var riktigt mogen för op.en redan. Nu höll svägerskan visserligen upp 4 veckor innan op och levde endast på flytande men det gör ju inte att läkningen i magen går fortare efter själva op för det. Och svägerskan började med att äta knäckemacka med äggröra och kaviar. Som hälsovägledare skriker det varningsklockor i mina öron. Ägg? Hårdsmält som fasen. Kaviar? Salt och absolut inget tarmarna är vana vid efter 5 veckor på flytande diet. Knäckebröd?? Mer rispande och farligt för sår i magen kan jag knappast tänka mig. När jag påtalde det för svägerskan fick jag svaret att det gäller att tugga, tugga och återigen tugga. Med risk för att låta hård och elak så är det inte riktigt så jag sett henne äta under dessa 13 åren vi känt varann.
Jag kan inte låta bli men jag känner en stor oro och rädsla för att det kommer gå åt fanders för henne. Givetvis hoppas jag att jag har fel men.. *suck*