Fredag 18/12

Då är det inte ens en vecka kvar till julafton längre. Inte klokt vad tiden går fort.
Idag ska jag och familjen faktiskt klä granen. Vet det stör någon att den kläs så här låååångt före julafton men när man som jag nästa vecka på måndagen ska gå i skolan mellan 9-16 och jobba 16-20 och på tisdagen va i skolan mellan 9-12 och jobba 12-20 så förstår ni nog varför en hel del görs i helgen?! På onsdagen sedan kommer tjocka släkten så då bör allt vara klart och färdigt.

Men innan granen ska kläs och tomtarna ska ställas fram väntar en del skolarbete. Har gjort grunden till seminariet och ska bara finslipa lite på det sen får det vara så. Om föreläsningen på måndag visar mig att jag gjort helt fel så har jag ju lärt mig något utav det hela i alla fall tror jag.

Måste ju även berätta om vår mysiga glöggkväll vi hade igår några tjejer i klassen. Dock så tror jag ingen kan förstå vilket jävla väglag det var. (förlåt svordomen men det kan inte beskrivas på annat vis) Lämnar Trollhättan och styr mot Uddevalla där vi fått höra det snöar en del. En del?? Får fjällen lika mycket så kommer de inte behöva vara oroliga för att någon ska kräva ut pengar pga snögarantin..... Undrar om tjejerna i bilen verkligen kände hur många gånger jag (eller bilen rättare sagt) tappade väggreppet. Å då kröp jag oftast fram i 25-40 km/h Men dit tog vi oss i varje fall även om det tog drygt 1 timme. Varm glögg och massa gott julgodis bjöds vi på och mycket skratt och skvaller så klart. Hela tiden satt jag med ett öga ut mot snöfallet som INTE avtog det minsta under tiden. Vid 20 sa jag att nu måste vi åka så Erica hinner hem i tid för att åka och jobba. Och det var tur vi bröt upp för det tog mer än 1 timme hem och vi fick ju pulsa i snön en bra bit till bilen (vilken det var en himla tur jag INTE körde ned för backen till Marias för vi hade aldrig kommit upp där igår) Snöflingor stora som handflator och en vind som när jag kom hem och kollade på väderstationen visade på -17 grader så var promenaden på 250 meter lååång. In i bilen med oss och så började den knixiga turen hemåt. Mörkt ymmnigt snöfall och blåst. Hade sikt ungefär 7-10 meter framför bilen. Men bilen blev varm och de andra snattrade på så jag slapp prata utan kunde helt koncentrera mig på körningen. Ibland insåg de hur väglaget var och frågade om det gick bra men tack och lov höll de låda ändå. Vid Överby ungefär var vägen nästan ren igen fast med ett snöfall där också men absolut INTE så som i Uddevalla. Släppte av de andra och ringde på vägen hem både till maken och till Maria för att säga vi var hemma. Var såå skönt att få krypa in i makens famn och veta vi alla var välbehållna och hemma efter vårt äventyr. Tror ingen kan förstå hur mycket snö det verkligen kom.
Men suuuupermysigt hade vi det och vilken tur vi har som dels har varandra och att kurserna är så pass korta att det snart är dags igen för att fira ;-) Stort tack till Maria som fixade till det (vädret kunde du ju inte rå för gumman) Och temat för nästa träff kom Lotten ju på så bra så du fixar det va? ;-)