Äntligen fredag..

I morse då Ida kröp ned brevid mig i sängen när klockan ringt sa hon nog något som hon kommer säga miljader gånger till i sitt liv.. Äntligen fredag!
Först blev jag bestört av att hon, 8 år gammal (ung) ens tänker tanken men sen slår det mig.. Hur många gånger har inte jag själv sagt dem? Klart som korvspad ungen tar efter. Hon har ju även en hel vecka i skola med träningar och dyl så det är klart att fredagen är ett mål också för henne.
För egen del känns det gott det är fredag. Tänker plugga lite till, fram till 14 tänkte jag ca och sen ska hemmet få sig en omgång inför helgen. I morgon fyller världens goaste lilla pappa 70 år så det ska bli kalas. Får hoppas han gillar sin blivande present men efter två år med brutna ben och axlar har vi fått nog så ett gåband anser vi han behöver. :-) (som diabetiker är promenaden/rörelse oerhört viktigt..)
Jag ska även möta upp några goa kursare ikväll för lite buffe samt nån alkoholhaltig dryck. Var först inte säker på om jag ville ta någon men just nu känns det som det faktiskt behövs....
Söndagen har jag önskat vi ska åka upp på dal och ut i svampskogen men vi får se vad familjen tycker om detta.. Måndag sen har jag lovat hjäpla till med inventeringen på jobbet så det blir en rackarns lång dag.. Räknar med att va hemma vid 21.30.. För att upp igen på tisdagen och ta det sista. Men, som man säger.. Lönen är go att få i nästa månad! :-)
Nähä, så här blir inget pluggande gjort.
Ha en skön helg på er!