På främmande strand..

En av mina absoluta favorit musikaler är Kristina från Duvemåla. I den finns ett stycke som heter "Tänk att män som han kan finnas" där får man på ett lite lättsamt sätt inse hur lätt språkförbistringar kan uppstå.

Kristina, Ulrika, Elin och Fina-Kajsa:
Får vi hjälpa er diska och städa!
Vi ber!

Pastor Jackson:
Not a beer I'm afraid in store

Ulrika:
Ja, jag står här sysslolös det gör mej ledsen

Pastor Jackson:
Lesson from me, what for?

Kristina, Ulrika, Elin och Fina-Kajsa:
Har ni fär? Ja, vi klipper dem gärna åt er

Pastor Jackson:
Nothing wrong with my ear! Not at all!

Fina-Kajsa:
Har ni ål?! Så låt oss laga den tillsammans!
Där är grytan, nu sätter vi fart!

Pastor Jackson:
Fart?!

Minns hur jag vred mig av skratt då jag hörde detta första gången. Men nu då jag gör min VFU på en mångspråkig förskola slår dig mig ofta hur ord som för oss betyder en sak kan för barnen och deras föräldrar betyda något helt annat. När man jobbar interkulturellt ska man inte säga vi och dem men för att förstå skillnaderna måste man inse det finns skillnader. Se bara på orden som låter lika men betyder olika..