Ångerfulla barn..

Det var vad min kära mor mötte på baksidan av deras hus då hon var barnvakt igår. Lillhönan och hennes kusin lekte jättebra men försvann bakom huset en stund. Mormor/farmor gick runt och döm av hennes förvåning när barnen står och kastar jord på grannens tomt?!!?
Dock visste barnen de gjort helt fel och skämdes oerhört när hon frågade vad de höll på med. Och de skämdes ännu mer då mormor/farmor frågade lillhönan om hon berättat för mamma va de gjort igår...
Jag fick dem i varje fall att lova att ALDRIG göra så någon mer gång samt be mormor/farmor om ursäkt för tilltaget. Busungar!

Sommarpratarna i P1

Åh, vad många intressanta det är som ska prata i sommar. Har missat två som jag velat höra, tur man kan höra dem på webben! (ska ladda ned dem till telefonen och lyssna ute på någon klippa när tid infinnes...)
Någon som jag tycker ska bli extra spännande att lyssna på är Annika Östberg. Ända sedan jag var liten har jag följt hennes kamp att få komma hem till Sverige, sitta av sin tid här. Undra hur och vad hon kommer tala om.
En annan är Per Moberg. Usch vad jag hatade den människan efter att ha sett honom i Rederiet. Tog nästan en hel säsong av "Vad blir det för mat?" innan jag kunde se honom på tvn utan att bli arg.. *fniss*

Har även tänkt tanken på vad jag själv skulle prata om i en hel timme.. Vilken musik skulle JAG välja?
Vad skulle du tala om om du blev tillfrågad? Och musiken.. Vad skulle vi få höra då?

Operation

13 juli läggs far in igen för omoperation. 14 juli ska operationen ske. Det innebär att han kommer missa Idas födelsedag. Vet inte vem av dem som sörjer mest, han eller hon...
Jag hoppas innerligt denna op:en blir bra. Helt sjukt de inte haft någon som helst uppföljning på honom. Speciellt med tanke på att han är diabetiker. 3 skruvar hade ju gått av!

Somliga borde kanske..

.. inte ha hus och trädgård..
Mina föräldrars grannar är ett sådant exemplar. De köpte ett hus med inte supervälskött tomt men väl i ordning. De har ändrat typ ALLT i trädgården, vilket är helt okej att göra i sin egen trädgård (så nu ingen tror jag menar man måste ha det som det var för all framtid eller så..) Dock så har de tryckt ut allt längs staketen, utan att höra med grannarna vad de tycker om det. De har planterat så nära staketen att de nu inte kommer åt att klippa..
För en månad sedan fick de hem gräs på rullar. de låg ihop rullade i nån vecka. Sen rullades de ut och fick ligga så, utan att vattnas. Sedan började de vattna, ibörjan någon timme eller två. Mitt på dagen.... Sedan har den tiden utökats. Nu sätts vattenspridaren på kl 9 på morgonen och står på HELA dagen.
Det finns så mycket tokigt de gör jag kan berätta om. Mina föräldrar är verkligen inte typen som bryr sig om vad grannarna gör eller inte men dessa kan de INTE undvika. Som husägare själv så försöker man hålla jämna steg med grannarna tycker jag. Har man en skräpig och ful trädgård skymmer det ju även grannarnas fina trädgårdar. Det gör att jag kan tycka somliga nog inte skulle ha hus med trädgård.

70 mil är långt..

I går vid lunchtid drog jag och Ida iväg på vår roadtrip tvärsöver vårt avlånga land. Siktet var inställt mot Kalmarhållet. Det är långt dit. Inte 70 mil men väl 34.. Det tog oss lite drygt 4,5 timme. Väl framme möttes vi av goa familjen Andersson. Vilka härliga människor. Som blivande pedagog och som mamma följde jag ett spännande skådespel. Äldsta sonen och Ida. Han som typiska grabben; Se mig, märk mig, hääär är jaaaaag.. Ida som tjejen som knyckte lite på nacken åt uppvaktningen.. Såå söta! Idag var de lite mer vänner och lekte riktigt bra tillsammans. Och hans ord när vi skulle åka var så underbara.. "Jag kan göra sönder däcket så kan ni inte åka..." :-D

Nu är vi dock åter hemma och på dryga 36 timmar har vi rest ca 70 mil, umgåtts med goa människor, suttit i en milslång bilkö vid vägarbeten, sjungit sommarvisor och delat på ett äpple. Skrattat åt dumma vitsar, surat för den andre inte ville leka samma lek och väl hemma blev vi mötta av en pappa som saknat oss. 70 mil är långt, men riktigt kul för man måste umgås och prata. Något jag ska påminna mig om då hon blir tonåring....

Så vackra!!

Usch vad det är svårt att hålla sig för tårar när någon gifter sig! Speciellt när det är vänner som står en riktigt nära.
I fredags blev slutligen ännu ett kompispar herr och fru. SÅÅ vackra de var. Själva bröllopet var hemligt så vi var inte många i kyrkan. Tom, jag och Ida var de enda som inte var släkt med dem. (även om Ida som liten alltid hävdade detta för vi umgås mycket *fniss*)
Efter vigseln som var i Västra Tunhemskyrka åkte alla till Alberts för en tre rätters med bröllopstårta som avslutning. Man blir väldigt sällan besviken på maten och denna gången var inget undantag. Klockan 24 ca knatade vi hemåt i duggregnet. Otroligt mätta och nöjda. Klockan 8 ringde sedan vår klocka och 8.40 var det frukost på Alberts igen. Såå mysigt!

Måste bara skriva vad Ida sa då kronprinsessan gifte sig sen och jag ville se hennes klänning mm.
-Måste vi höra vad prästen säger?? Han säger nog samma som igår!

Tur det inte är jag..

Ja, jag är glad det inte är jag som ska stå brud imorgon. Även om det är den lyckigaste dagen i ens liv, så är jag såå glad det inte är jag i morgon. Varför? Jo, dels har nog varenda knott på västra sidag Göta älv tagit en tugga av mig. (mest i ansiktet) Sedan verkar vi ha en inneboende mygga som har fest varje natt på mina ben. Å på det så flor jag på axeln som blev lite bränd häromveckan.
Dock så är det en av mina goaste vänninor som ska stå brud. Å jag kommer gråta, hon kommer vara såå vacker! Hon har även lånat min tiara som jag hade på vårt bröllop. Tänk att ett Traderafynd kan bli så bra :-)
Själva bröllopet är litet. Det är ett hemligt bröllop. Så om någon frågar, så vet du inget ;-) Tur man har många vänner som ännu är ogifta så... ;-) Men nu måste jag sova för att orka med hela dagen.