Säga vad man vill men idag var det nästan så jag ville vara kvar ute när regnet drog in. Så underbart att det äntligen kom! Speciellt efter dagens tryckande värme som gjorde barnen både trötta och gnälliga. (enda jag ogillade var åskovädret som följde med och som slog ned hos några vänner till oss..)
Dock ser det ut som regnet är här för att stanna ett bra tag. Inga jättemängder utlovas men i princip minst en skur varje dag fram till i slutet på nästa vecka. Känns väl mindre kul när vi väl är utsläppta från högskolan och jag har större delen av mitt projekt utomhus. (men flexibel som man är planerar man om ;-) )
onsdag 11 maj 2011
onsdag 4 maj 2011
Alghero, Sardinien, Italien
Japp, dit styrde vi kosan i lördags med ett glatt gäng vänner. Allt som allt var vi 12 personer varav 6 barn i åldrarna från 14 månader till 13 år och så vi föräldrar då. OMG vad grabbarna i gänget har tjattrat! Fotboll, fotboll och åter fotboll. Ida som är måttligt intresserad blev utfrågad vilket lag som var bäst och såg ut som ett levande frågetecken :-) Men trots denna brist på fotbolls intresse från tjejernas sida (de var två tjejer och fyra killar) så tyckte jag de fann varandra rätt bra. Lilleman (14 månaders grabben) var mest nöjd med att få strosa runt dock.
Då vi lyfte ganska sent på lördagsem/kvällen så kom vi ju följdaktligen också fram sent vilket på sätt och vis var gott då vi bara behövde stupa i säng. Jag har ju världens underbaraste make som tog på sig ansvaret att fixa frukost dagen efter då vi bodde i lägenhetshotell utan några som helst måltider inräknade. Vi hade med oss äpplen hemifrån men missade köpa vatten så vi fick klara oss på varsitt äpple till kvällsmat.. Tur vi ätit rejält innan vi for ;-)
Söndagen var det helt kanonväder. Barnen badade i hotellets pool. Sedan for elva personer (jag la mig och vilade istället) på en busstur runt ön. Som avslutning på den sprang de tre papporna hem och så var det omsvidning för middag på restaurang. Och här blev jag grymt besviken. Då vi oftast åkt till Grekland så är jag "van" vid deras varma goa sätt och trevliga inställning. Här var vi knappt värda att tilltalas. Barnstol fann mamman själv då lilleman knatade runt. Maten var halvbra och servicen som sagt under all kritik.
På måndagen sedan var det lite mulnare. Vi knatade in mot stan och shoppade lite i diverse butiker. Fortfarande med samma noschiga service. Vi hade köpt så vi gjorde lunch i lägenheten och sen så vilade jag lite medan maken och Ida gick till stan igen (ca 4 km t&r) och sedan stack maken återigen ut på springtur. Vi testade ett annat ställe för att käka och där hade vi läst om att de gjorde pizzor per meter. Grymt fräckt tyckte vi alla i sällskapet när varje familj beställde in 1 meter pizza var, alltså tre meter pizza ställdes framför oss. Helt oki smakmässigt och otroligt lustigt att se pizzakartongerna de levererade ut till väntande kunder. Men servicen.. Alla fick inte menyer och när vi frågade efter fler så mer eller mindre kastades dem på oss. *suck*
Tisdagen var hemresedag. Packa för att hinna checka ut till kl 10. Vi slog oss sedan ned vid poolen och fnissade lite åt att vi läst på facebook att här hemma så snöade det :-D Vi solade lite och sedan bytte alla om för att gå in till stan (längre in än vi gått förut) för att käka lunch innan vi skulle ta bussen till flygplatsen. Vi fann ett halvmysigt ställe där de endast serverade pasta (vilket grabbarna vägrade förstå *fniss*) Dock så schbblade de med beställningen så vi fick både vänta länge, fick in fel mat och när jag fick min portion så var den knappt hälften av vad de andra fått. Nåväl, jag äter inte så mycket men de ville ha betalt för en normalportion. Tur det var maken som betalade annars hade jag säkert blivit förbannad! (han är för snäll för att bråka om sådant)
Vi tog bussen till flygplatsen, vi och ett stooort gäng till vilket ledde till att jag fick stå hela resan. Jobbigt då de kör som biltjuvar, än hit och än dit.
Men! Vad det är smidigt att resa med endast handbagage. Visst, det är lite meckigt att låta allt som är organiskt, elektroniskt och någon form av vätska gå för sig självt men på hemvägen hade vi varit smarta och lagt allt det i en och samma väska så då flöt det smidigare tyckte jag :-)
Väl hemma så fick både duschen och tvättmaskinen arbeta hårt :-) Ida kom i säng vid 21, ca en timme senare än vanligt och själv stöp jag i säng vid 22.30. Tänk, att man ska behöva åka bort för att uppskatta sin säng så mycket! Borta bra, men hemma är allt bäst ändå :-)
Vad gäller Sardinien och staden Alghero som vi bodde i så kan jag väl rekommendera att åka dit men kanske vara mer förberedd på att de inte alls är lika turistvänliga som jag upplevt grekerna att vara. Det finns mycket sevärt och gamla stan är bra mycket finare än Stockholms :-) Nu är det ju inte turistsäsong egentligen, men jag föredrar ändå att folk bemöter andra som de själva vill bli bemötta så av mig får de 2 tummar för servicen. 4 tummar för vädret och 3 tummar för att de i varje fall försöker att sopsortera men har lång väg kvar :-)
Då vi lyfte ganska sent på lördagsem/kvällen så kom vi ju följdaktligen också fram sent vilket på sätt och vis var gott då vi bara behövde stupa i säng. Jag har ju världens underbaraste make som tog på sig ansvaret att fixa frukost dagen efter då vi bodde i lägenhetshotell utan några som helst måltider inräknade. Vi hade med oss äpplen hemifrån men missade köpa vatten så vi fick klara oss på varsitt äpple till kvällsmat.. Tur vi ätit rejält innan vi for ;-)
Söndagen var det helt kanonväder. Barnen badade i hotellets pool. Sedan for elva personer (jag la mig och vilade istället) på en busstur runt ön. Som avslutning på den sprang de tre papporna hem och så var det omsvidning för middag på restaurang. Och här blev jag grymt besviken. Då vi oftast åkt till Grekland så är jag "van" vid deras varma goa sätt och trevliga inställning. Här var vi knappt värda att tilltalas. Barnstol fann mamman själv då lilleman knatade runt. Maten var halvbra och servicen som sagt under all kritik.
På måndagen sedan var det lite mulnare. Vi knatade in mot stan och shoppade lite i diverse butiker. Fortfarande med samma noschiga service. Vi hade köpt så vi gjorde lunch i lägenheten och sen så vilade jag lite medan maken och Ida gick till stan igen (ca 4 km t&r) och sedan stack maken återigen ut på springtur. Vi testade ett annat ställe för att käka och där hade vi läst om att de gjorde pizzor per meter. Grymt fräckt tyckte vi alla i sällskapet när varje familj beställde in 1 meter pizza var, alltså tre meter pizza ställdes framför oss. Helt oki smakmässigt och otroligt lustigt att se pizzakartongerna de levererade ut till väntande kunder. Men servicen.. Alla fick inte menyer och när vi frågade efter fler så mer eller mindre kastades dem på oss. *suck*
Tisdagen var hemresedag. Packa för att hinna checka ut till kl 10. Vi slog oss sedan ned vid poolen och fnissade lite åt att vi läst på facebook att här hemma så snöade det :-D Vi solade lite och sedan bytte alla om för att gå in till stan (längre in än vi gått förut) för att käka lunch innan vi skulle ta bussen till flygplatsen. Vi fann ett halvmysigt ställe där de endast serverade pasta (vilket grabbarna vägrade förstå *fniss*) Dock så schbblade de med beställningen så vi fick både vänta länge, fick in fel mat och när jag fick min portion så var den knappt hälften av vad de andra fått. Nåväl, jag äter inte så mycket men de ville ha betalt för en normalportion. Tur det var maken som betalade annars hade jag säkert blivit förbannad! (han är för snäll för att bråka om sådant)
Vi tog bussen till flygplatsen, vi och ett stooort gäng till vilket ledde till att jag fick stå hela resan. Jobbigt då de kör som biltjuvar, än hit och än dit.
Men! Vad det är smidigt att resa med endast handbagage. Visst, det är lite meckigt att låta allt som är organiskt, elektroniskt och någon form av vätska gå för sig självt men på hemvägen hade vi varit smarta och lagt allt det i en och samma väska så då flöt det smidigare tyckte jag :-)
Väl hemma så fick både duschen och tvättmaskinen arbeta hårt :-) Ida kom i säng vid 21, ca en timme senare än vanligt och själv stöp jag i säng vid 22.30. Tänk, att man ska behöva åka bort för att uppskatta sin säng så mycket! Borta bra, men hemma är allt bäst ändå :-)
Vad gäller Sardinien och staden Alghero som vi bodde i så kan jag väl rekommendera att åka dit men kanske vara mer förberedd på att de inte alls är lika turistvänliga som jag upplevt grekerna att vara. Det finns mycket sevärt och gamla stan är bra mycket finare än Stockholms :-) Nu är det ju inte turistsäsong egentligen, men jag föredrar ändå att folk bemöter andra som de själva vill bli bemötta så av mig får de 2 tummar för servicen. 4 tummar för vädret och 3 tummar för att de i varje fall försöker att sopsortera men har lång väg kvar :-)
fredag 29 april 2011
Arbetsdag
Ja, idag hade jag tackat ja till lite jobb på en förskola som jag varit på innan. Visserligen länge sedan men somliga av barnen kom ihåg mig och vid sagostunden satt 9 barn som plåster på mig och runt mig för att lyssna på saga. (det brukar de inte göra med vikarier annars sa de andra pedagogerna som hade planeringsdag idag och därför var kvar i huset) Var även extra roligt att få höra att de var väldigt nöjda med mig och min "insats", de sa barnen ibland kan bli oroliga med vikarier men ingen av gångerna jag varit där har någon visat minsta oro eller dyl. :-)
De har världens bästa gård på denna förskolan och barnen utnyttjar den till max. Grunnar på om jag ska försöka få in Liten där sedan när det blir dags för det, eller om jag vill försöka få jobb där själv.. (känns komiskt att konkurera med mitt än så länge ofödda barn om en eventuell framtid..)
Annars så har jag och maken firat 5-årig bröllopsdag idag. Och som min far påpekade, vi hade inte alls lika underbart väder den dagen.. Men dessa fem år har varit underbara på många sätt och vis. I morgon drar vi på minisemester, där vi på värderleksrapporten nu ser att det ösregnar och blåser hårda vindar.. Men miljöombyte förnöjer och jag är övertygad om att vi kommer bli nöjda ändå.
De har världens bästa gård på denna förskolan och barnen utnyttjar den till max. Grunnar på om jag ska försöka få in Liten där sedan när det blir dags för det, eller om jag vill försöka få jobb där själv.. (känns komiskt att konkurera med mitt än så länge ofödda barn om en eventuell framtid..)
Annars så har jag och maken firat 5-årig bröllopsdag idag. Och som min far påpekade, vi hade inte alls lika underbart väder den dagen.. Men dessa fem år har varit underbara på många sätt och vis. I morgon drar vi på minisemester, där vi på värderleksrapporten nu ser att det ösregnar och blåser hårda vindar.. Men miljöombyte förnöjer och jag är övertygad om att vi kommer bli nöjda ändå.
onsdag 27 april 2011
Så glad
Är så glad att jag lärt känna dessa underbara människor jag har under min tid som lärarstudent på högskolan. Somliga ligger mig extra varmt om hjärtat, (är säker på att dessa somliga vet vilka det är) andra är jag glad jag kommer ha i mitt framtida nätverk för tips, råd och stöd medan andra går obemärkt förbi (men kommer säkerligen betyda mycket för andra än mig)
När något varit jobbigt har jag med dessa godingar kunnat kräkas ut både irritation, uppgivenheten och känslan av värdelöshet som faktiskt ibland kommer då det slinker in ett U. Det har alltid funnits ett öra som lyssnat och då det behövts en axel att gråta ut mot. Några speciella godingar har kommit in i mitt liv och jag lovar er, jag släpper dem inte ifrån mig i första taget även om jag nu inte kommer att fortsätta utvecklas tillsammans med dem som blivande lärare. Det är med visst vemod jag kommer kämpa mig igenom den första halvan av vår specialisering i höst för att sedan gå hem och vara mamma på heltid under 1-1,5 år.
Men! Det är än så länge några långa härliga månader tills dess och dem kommer fyllas med både möhippa, bröllop och bröllopsfest. Sommaren hoppas jag och tror med säkerhet ett gäng kommer komma både hit hem och ut till kusten för mystid tillsammans med mig och min växande mage.
Tack för ni finns i mitt liv vänner! Och för att jag får bre ut mig i ert. ;-)
När något varit jobbigt har jag med dessa godingar kunnat kräkas ut både irritation, uppgivenheten och känslan av värdelöshet som faktiskt ibland kommer då det slinker in ett U. Det har alltid funnits ett öra som lyssnat och då det behövts en axel att gråta ut mot. Några speciella godingar har kommit in i mitt liv och jag lovar er, jag släpper dem inte ifrån mig i första taget även om jag nu inte kommer att fortsätta utvecklas tillsammans med dem som blivande lärare. Det är med visst vemod jag kommer kämpa mig igenom den första halvan av vår specialisering i höst för att sedan gå hem och vara mamma på heltid under 1-1,5 år.
Men! Det är än så länge några långa härliga månader tills dess och dem kommer fyllas med både möhippa, bröllop och bröllopsfest. Sommaren hoppas jag och tror med säkerhet ett gäng kommer komma både hit hem och ut till kusten för mystid tillsammans med mig och min växande mage.
Tack för ni finns i mitt liv vänner! Och för att jag får bre ut mig i ert. ;-)
tisdag 26 april 2011
Påsk"lovet" till ända.
Ja, jag ska erkänna; jag tog påsklov från i torsdags. Jag kände jag behövde ladda om efter vårens pärser med både graviditetsbeskedet och kursen vi körde först. Denna kursen vi går nu känns inte så betungande och som min v-didaktiker sa så har vi som läser mot förskolan nog ett litet försprång då vi arbetar ur ett inkluderande synsätt redan från början.
Men, lov har jag haft i varje fall. Vi startade det med att åka till GeKås i Ullared vid 14 tiden i torsdags. Fredagen veks åt lek för dotterns del och maken och jag grejade en del i det som ska bli förråd i källaren (ett fd badrum) Solen sken så en hel del tid satt vi även i solen på altanen och bara njöt. När vi vaknade på lördagen så insåg vi att om vi skulle hinna umgås med några vänner på måndagen så behövde vi lägga om vår tidsplan så direkt efter frukost (påskbrunch mer rätt att kalla det egentligen..) lastade vi in oss och en fikakorg i bilen och drog ut till kusten för att tvätta och vaxa båten. Ja, nu kan ju inte jag stå på stegen och gnugga varken för min nackes skull eller med tanke på magen så jag var sysselsatt med att sysselsätta Ida samt promenera runt i Hunnebo. Allt som allt gick jag dryga milen där ute. *stolt*
Vi hade tänkt att göra varmrökt lax med romsås och potatis på lördagskvällen men när vi väl kom för oss att handla så var givetvis laxen slut. Så på vägen hem från kusten bestämde vi att det får bli pizza. Dock fick maken ringa till inte mindre än 6 (!!) olika pizzerior innan han fann en öppen. Men, efter en hel dag med bara hembakta bullar och vaniljrån i magarna så smakade det himmelskt när vi väl fick maten vid 19.30 tiden.
Söndagen var återigen en underbar dag så frukosten åts på altanen i solskenet och sedan var det återigen kompisar som lockade för Ida. Jag hade lovat att hjälpa mamma och pappa vattna deras gräsmatta med ett mossmedel så vi hämtade Ida vid 13-tiden och for ned för att hinna göra det innan middagen. Dock så sa jag några dagar före att jag ville minnas det skulle vara mer regnväder när det gjordes vilket stämde så det blev istället till att tvätta deras bil och sopa bort gruset på deras gångar.
Väl hemma igen sedan så blev det filmtajm med Ida i huvudrollen. Film från när hon var en dag gammal. Är fortfarande faccinerad över hur lätt man glömmer hur det var. Hon var för det mesta väldigt glad och nöjd jämt. En sekvens från när hon var 4 månader ungefär kiknade hon av skratt åt att flyga glygplan över mitt huvud. En annan ligger hon på skötbordet och maken blåser på hennes mage och hon bokstavligen bubblar av skratt. UNDERBARA UNGE!! Själv nu när hon såg filmen skrattade Ida extra gott åt när hon ca 6,5 månader åker i racerfart med sin gåstol fram till kameran och ska pilla på den röda lampan som lyser vid inspelningen, och när pappa (som filmade då) talar med henne varpå hon försöker se bakom kameran för att se honom ordentligt.
Måndagen hade vi bestämt med några goda vänner att de skulle komma på lite lunch hos oss. Hemmagjorda hamburgare stod på menyn. Barnen lekte och vi vuxna fick oss en härlig stund i solen och bara samtala och skratta gott. Verkligen balsam för själen med goda vänner! Det blev en heldag för barnen tillsammans då Ida följde med dem hem en sväng med. Sedan var det dags för allvaret igen med att packa skolväskan, duscha och kvällsmat samt att lägga sig i tid. Det är verkligen inte lätt att få barnen i säng så här års i tid.
Nu är Ida i skolan, maken på jobbet och jag ska plugga. Tvättkorgen svämmade nästan över så jag har även kört igång tvättmaskinen och egentligen borde jag nog även susa över golven med både dammsugaren och moppen men... En kopp tea på altanen i solen först i varje fall får det allt bli. :-)
Men, lov har jag haft i varje fall. Vi startade det med att åka till GeKås i Ullared vid 14 tiden i torsdags. Fredagen veks åt lek för dotterns del och maken och jag grejade en del i det som ska bli förråd i källaren (ett fd badrum) Solen sken så en hel del tid satt vi även i solen på altanen och bara njöt. När vi vaknade på lördagen så insåg vi att om vi skulle hinna umgås med några vänner på måndagen så behövde vi lägga om vår tidsplan så direkt efter frukost (påskbrunch mer rätt att kalla det egentligen..) lastade vi in oss och en fikakorg i bilen och drog ut till kusten för att tvätta och vaxa båten. Ja, nu kan ju inte jag stå på stegen och gnugga varken för min nackes skull eller med tanke på magen så jag var sysselsatt med att sysselsätta Ida samt promenera runt i Hunnebo. Allt som allt gick jag dryga milen där ute. *stolt*
Vi hade tänkt att göra varmrökt lax med romsås och potatis på lördagskvällen men när vi väl kom för oss att handla så var givetvis laxen slut. Så på vägen hem från kusten bestämde vi att det får bli pizza. Dock fick maken ringa till inte mindre än 6 (!!) olika pizzerior innan han fann en öppen. Men, efter en hel dag med bara hembakta bullar och vaniljrån i magarna så smakade det himmelskt när vi väl fick maten vid 19.30 tiden.
Söndagen var återigen en underbar dag så frukosten åts på altanen i solskenet och sedan var det återigen kompisar som lockade för Ida. Jag hade lovat att hjälpa mamma och pappa vattna deras gräsmatta med ett mossmedel så vi hämtade Ida vid 13-tiden och for ned för att hinna göra det innan middagen. Dock så sa jag några dagar före att jag ville minnas det skulle vara mer regnväder när det gjordes vilket stämde så det blev istället till att tvätta deras bil och sopa bort gruset på deras gångar.
Väl hemma igen sedan så blev det filmtajm med Ida i huvudrollen. Film från när hon var en dag gammal. Är fortfarande faccinerad över hur lätt man glömmer hur det var. Hon var för det mesta väldigt glad och nöjd jämt. En sekvens från när hon var 4 månader ungefär kiknade hon av skratt åt att flyga glygplan över mitt huvud. En annan ligger hon på skötbordet och maken blåser på hennes mage och hon bokstavligen bubblar av skratt. UNDERBARA UNGE!! Själv nu när hon såg filmen skrattade Ida extra gott åt när hon ca 6,5 månader åker i racerfart med sin gåstol fram till kameran och ska pilla på den röda lampan som lyser vid inspelningen, och när pappa (som filmade då) talar med henne varpå hon försöker se bakom kameran för att se honom ordentligt.
Måndagen hade vi bestämt med några goda vänner att de skulle komma på lite lunch hos oss. Hemmagjorda hamburgare stod på menyn. Barnen lekte och vi vuxna fick oss en härlig stund i solen och bara samtala och skratta gott. Verkligen balsam för själen med goda vänner! Det blev en heldag för barnen tillsammans då Ida följde med dem hem en sväng med. Sedan var det dags för allvaret igen med att packa skolväskan, duscha och kvällsmat samt att lägga sig i tid. Det är verkligen inte lätt att få barnen i säng så här års i tid.
Nu är Ida i skolan, maken på jobbet och jag ska plugga. Tvättkorgen svämmade nästan över så jag har även kört igång tvättmaskinen och egentligen borde jag nog även susa över golven med både dammsugaren och moppen men... En kopp tea på altanen i solen först i varje fall får det allt bli. :-)
söndag 17 april 2011
Solig söndag
Oj, vilken dag vi haft! Ida, som är hos sina kusiner i Göteborg för att ha lite påsklov, ringde och väckte oss i morse vid 8.30. (Maken är övertygad om att hon har någon form av att-göra-lista varje morgon där det står "väcka mamma och pappa") Sedan åt vi en lugn frukost och planerade in lite av allt som ska fixas nu i vår med båten, trädgården, renoveringen av det som förut var badrum som nu ska bli förråd samt bebisens rum. Inte lätt att hinna med allt då vi även har lite olika nöjen inplanerade så som en utlandsresa, olika vänners födelsedagar samt konserten. Men, nu tror vi att vi punktat upp allt och ska nog i varje fall hinna 2/3 av allt vi räknar med att hinna.. ;-) Efter frukosten var undanplockad så for vi ut till kusten för att täcka av båten och ha en mysig fika i solen. Jag vågar mig inte på att klättra upp i båten nu med magen men det ledde till att jag både fick mig en rejäl promenad samt att jag fick slappa i solen utan knorrande ;-) På vägen hem sedan for vi inom Biltema samt Plantagen. Jag skulle verkligen kunna tömma mitt konto på Plantagen så här års.. Finns det något härligare än en vacker urna med vackra blommor i?? Nu blev inte kontot tömt idag, men en del fick jag med mig i varje fall. Väl hemma igen så var vi båda hungriga så jag fixade en varm potatissallad beståendes av potatis, tomat, kapris och charlottenlök samt olivolja och salt & peppar. Till det hade vi grillad kassler. Riktig lyx sommarmiddag. Jag hade på min lista sedan att veda ur syrenen men orken tog slut och jag slocknade på sängen en timme medan maken gjorde sin punkt på listan i varje fall. När jag kvicknat till igen så tog vi på oss och gick ut på promenad. Vi styrde mot svärföräldrarnas och där fick maken sig kaffe. (jag är ju ingen kaffedrickare i vanliga fall än mindre nu..) Sedan tog vi en omväg hem för att få lite mer motion och nu sitter jag här medan maken kutar runt berget för ännu mer motion. Har verkligen varit en helt underbar söndag. (Enda jag kunde tänkt mig att ändra på är att Ida skulle varit hemma men det är ju egoistiskt tänkt så jag får vara nöjd ;-) )
lördag 16 april 2011
Mäktig föreläsning
Ojoj, vilken föreläsning vi fick så där på fredagseftermiddagen. Som en gång själv mobbad tänkte jag först det nog inte skulle blir så farligt men det som jag upplevde som helvete under några år var som en viskning jämfört med föreläsarens. Visst, vi fick inte några verktyg eller tips/råd inför vårt kommande yrke men för många (ink mig själv) så blev det nog en ögonöppnare och några insikter rikare. Jag kommer mer och mindre tillbaka till en grundfråga/tanke jag haft sen första kursen; vad många det finns inom skolans värld som inte har där att göra. Så många det finns som endast är där för att få sin lönecheck och slippa lägga mer engagemang än nödvändigt. Föreläsaren nämnde vuxna som vänt sig om och gått in när han blivit misshandlad. Rektorn som sagt han var "en sån där". Vad f***n har de inom skolvärlden att göra?? Har själv haft många lärare som är hur jädra duktiga som helst på sina ämnen men att lära ut dem, det har de inte en aning om. Eller inte kan bry sig det minsta lilla om gruppen barn/elever de har framför sig för de tror sig sprida någon viktig kunskap. (vilken barnen/eleverna ändå inte kan ta in för de mår så dåligt) Nej, jag tror inte man ska bli inom ett yrke i för många år. Eller i varje fall inte på samma arbetsplats där allt liksom bara lunkar på.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)