Sliter mitt hår

Dumma, dumma uppgift! Skriver och skriver men blir inte nöjd. Skriver, ändrar, tar bort.
Just som jag känner jag kanske har koll på läget kommer något nytt som kullkastar allt. Jag har ju omtentan, detta arbetet att skriva, mor och far som behöver mig och på det så ringde maken idag, med en lycklig stämma men samtidigt orolig. "De vill jag åker till Kina i två veckor. Från onsdag.." Vad ska man svara på en sån sak? "Gud vad kul älskling! Ta chansen och åk." Det var vad jag svarade. För det är ju en arbetsuppgift som kanske aldrig kommer igen och jag vet han ALDRIG skulle ställa sig i vägen för mig om jag fick ett sådant erbjudande. Att jag inte ens vet när jag ska hinna äta, sova eller hinna se min familj som läget var innan han ringde; det håller jag för mig själv. Tänker att nu måste jag bli klar med skrivuppgiften denna veckan så jag kan ge lillkråkan min tid när hon slutat skolan tills hon lagt sig för kvällen nästa vecka då maken åkt. Veckan efter får jag helt enkelt sitta varje ledig stund med omtentan och kanske fila på nån mening.. *suck* Nu längtar jag mer och mer efter sommarlovet som känns som det är hundra år bort...

Tog mycket plats idag..

Trots en rejäl huvudvärk så tog jag mycket plats idag på förskolan. Genomförde övning nr 4 och ledde en samling samt sysselsatte barnen med alfabetet. Så jag tackar värktabletterna för sin insats idag samt min envishet.

3 av 5

Då var det måndag igen då. Är det något annat än måndag och fredag i veckan?
Idag genomfördes 3e övningen med barngruppen. Idag skrev jag historier med barnen utifrån en bild. De fick själva välja en bild som jag tagit ut åt dem (var olika djur) och sedan komma på en historia om djuret/bilden. Sedan fick de välja bakgrundsfärg på pappret och sedan skrev jag och klippte ihop allt till en bok. (nåväl, en "bok" på två sidor..) Själv tyckte jag att resultatet blev jättefint. Barnen har ännu inte fått sett det färdiga resultatet.
I morgon ska jag starta med övnng nummer 4. Jag har insett jag gjort det lite svårt för mig då två av mina övningar kräver repetition dagligen men men.. Det är ju det långsiktiga lärandet jag är ute efter.
Hade mittbedömning med min LUV idag och hon lät mig få veta hon anser jag klarat målen och det kändes ju skönt.
Nu ska jag skriva lite på reflektionen och sedan är det träningstime igen. Idag är det Body Combat. Skönt att få "slå ur" kroppen lite.

Fredag igen..

Ja, man ska inte säga att veckorna sniglar sig fram i alla fall. Redan fredag.
Idag sken solen riktigt gott och barnen ville knappt gå in när vi skulle gå in för lunch. Tror faktiskt även föräldrarna tyckte det var gott för nästan alla blev hämtade före utsatt tid. Det ledde till att även jag kunde gå hem tidigare, ingen ide för mig att sitta och se på två barn som satt framför datorn och såg på en film på bolibompa sidan liksom. Det kan jag göra hemma lika gärna. Väl hemma skrev jag lite på reflektionen. Lika bra att skriva när tid finnes då jag har en svag känsla för att helgen innan det ska in kommer gå utan jag får skrivit mycket då maken är bortrest, svärföräldrarna likaså.
Nä, jag vet det låter galet nu men.. Tror jag ska knoppa in för kvällen. Fredag eller inte, ingen ide att kämpa för att vara vaken bara för man kan..
*natti*

Hemgjordaköttbullar

Japp, efter en heldag på förskolan så pös jag till doteras skola och hämtade henne under protester (suck säger jag bara, aldrig är de nöjda..) och for hemåt. Gjorde läxorna med henne och sen hade jag planerat köttbullar till middag så det var bara att kavla upp ärmarna och köra igång. Medan smeten svällde passade jag även på att starta en tvättmaskin, gott att ha det gjort innan helgen. (och varför bara göra en sak när man kan göra 10 samtidigt??)
Nu är alla köttbullar stekta och det är dags att hålla ett löfte jag avla vid ett svagt tillfälle, åka till gympan och stanna.. Hur kul på en skala är det att sitta på en hård bänk och glo medan de hoppar runt och leker? Men löfte är ett löfte så, off we go!

Träningsvärk eller på väg att bli sjuk?

Usch, känner mig så där småkymig nu. Några på förskolan har gått hem med frossa och influnsakänslor i kroppen. Barnen kommer genomförkylda till oss och som alla barn när de är sjuka så vill de vara nära och tanka närhet.
Men jag vet inte om det är sjukdomskänslor eller träningsvärk jag känner. Körde ett rejält pass igår och kroppen är ju inte så vältränad just nu. Och frusen har jag ju varit hela vintern så det är ju inget tydligt tecken heller...
Nåväl, vi får väl se hur jag känner mig i morgon. Känner jag mig som nu så väntar ett pass zumba efter avslutad vfu och matshopping med min mor. På tal om mamma ja.. *suck* Som om det inte varit nog för dem nu här så har taket i växthuset rasat in med följden att ca 10 rutor gått åt pipsvängen. Laga dem går lös på omkring 2500-3500. Vi får se när snön töat väck hur illa det är och ta en diskussion om det är värt att laga eller om vi ska ta bort huset helt, om de nu ändå ska sälja så höjer det ju inte värdet direkt med växthus.. (även om vi alltid lyckats köpa hus med växthus, vilka visserligen alltid varit totalt förfallna men ändå..)
Nähä, maken är ute och galoperar i ishalkan och är beräknad tillbaka om 5-10 minuter så jag får väl ta och vika tvätten som jag lovade göra och packa väskan inför morgondagen.
Hoppas alla har det gott ute på sin vfu?!

Huvudet mitt på spiken?

Idag var min V-lärare på besök hos mig på förskolan. Jag som alltid vill ligga i framkant hade ju alla mina fem aktiviteter klara och kände mig redig då jag lämnade fram dem för "granskning". Vi samtalade en del och min LUV satt med en stund. Sen blev det dags för lunch så vi flyttade på oss till ett annat rum och där ställde min v-lärare frågan till mig. Kommer du vara nöjd med att vara förskollärare om 5-10 år. Rent instinktivt svara jag ju JA! Har ju kämpat för att komma in på utbildningen och det har ju tagit mig 33 år att komma på att det är det jag vill bli.
Varför jag frågar är för att det finns ingen karriärmöjlighet direkt som förskollärare sa hon. Och efter att ha läst ditt personliga brev, hört dig tala om att du alltid vill framåt tror jag inte det är det...... Gaah! När jag började tänka på det viset hon sa det... Men visst är det det jag vill bli! eller????
En sak tar jag dock extra med mig från mötet idag å det är att jag måste sluta ta på mig så mycket extra. Bara för att jag vill arbeta undan min del behöver jag ju inte göra andras delar med.